Att ha kakan och äta den

Allteftersom att flyttlådorna fylls och rummet blir allt tommare blir det klarare och klarare för mig att något är påväg att ta slut. En liten men ack så betydelsefull del av mitt liv är påväg att ta slut, och jag kommer aldrig mer att vara förstaårsstudent på universitetet (förhoppningsvis). Jag kommer heller aldrig mer att bo på detta campus, med dessa människor, i denna stad.

De senaste nio månaderna har pendlat mellan att vara helt fantastiska och helt fantastiskt jobbiga. När jag anlände i september kände jag knappt igen mig själv, och jag var mer förvirrad än någonsin förr. Livet var trots det ganska fint, jag hade många människor som stöttade och höll efter mig (vilket var behövligt just då, tro mig!) och det var underbart att upptäcka min nya stad.

Framåt mitten av oktober började det jobbiga, jag insåg hur svårt allt skulle kunna bli, och självförtroendet dalade allteftersom att högen med svåra uppgifter växte. Även november innehöll en hel del stress, press och prestationsångest utöver det vanliga och det var en mörk månad - både bokstavligt och bildligt talat. Skolan var jobbig, mina lägenhetskompisar var jobbiga, vädret var jobbigt och jag var jobbig. Det var lite jobbigt, helt enkelt!

Det långa, fina jullovet kom dock som en räddare i nöden och jag mådde så himla bra av att få komma till Sverige och allt det välkända igen. Det känns lite som att det var där allt vände också - jag bestämde mig för att ta mer avstånd från stressen, pressen och prestationsprinsesse-fasonerna - och såhär i efterhand känns det faktiskt som att jag lyckades. Termin två blev inte tillnärmelsevis lika kämpig som nummer ett varit, vilket var en enorm lättnad vill jag lova!

Under tiden som gått har jag kärat ner mig i Glasgow riktigt ordenligt, och denna stad med all livskvalitet den har att erbjuda har verkligen inte gjort mig besviken på något sätt. Jag hade en bra känsla redan när jag var här och hälsade på för snart två år sedan, och det har bara blivit bättre och bättre.

Därför har jag lite svårt att bestämma mig för vad jag egentligen känner inför att spendera de 3 kommande månaderna i Sverige, där det mesta är dyrt och där den skotska charmen lyser med sin frånvaro. En stor del av mig kan inte vänta på att få hoppa på flight DY3503, på att få komma hem till nära och kära och på att få börja jobba och fylla dagarna med något riktigt värdefullt. Det finns så mycket jag saknar och längtar efter, men samtidigt känns det märkligt när jag tänker på att jag inte ska få vandra Sauchiehall Street fram på mer än 3 månader.

Vad tror ni om att flytta Västra Hamnen, ParkInn, Ribersborg (inklusive Östersjön då alltså), Lilla Torg, Smyge, Österlen och alla fina Sverige-människor bort hit? Det svenska sommarvädret kan vi också ta hit, glöm inte det för allt i världen! Och jordgubbarna. Och rågbrödet. Och jordgubbsfilen. Och ostbågarna. Och blåbärspajen. Tänk vad fint det skulle kunna bli!

vs

Hur ska det gå?

Operation Packning har fortsatt idag, och jag börjar så smått inse hur ofantligt mycket prylar och kläder jag samlat på mig under det knappa år jag huserat i denna lägenhet. Resväskan till Sverige är fullare än fullast, och det är resväskan (med vinterkläder och sådär) som ska stanna här också.

Jag har även börjat lägga saker i de enorma flyttlådorna som Ullis och jag var och köpte på SafeStore nu i veckan. Hittills har jag fått ner alla mina böcker samt en lampa och lite höstkläder, och jag har redan svårt att rubba kalaset. Vet inte om det säger mer om böckerna eller mina armmuskler, men tungt är det i alla fall!

Projektet fortsätter i morgon, nu ska jag läsa och lyssna på Euphoria för 162938:e gången idag. Herregud vad vi hoppade och skrek där framför TV:n när Sverige vann igår. Helt otroligt, helt otroligt roligt!

In the Happyland

Dagen stavas effektivitet, och det är dags för mig att ta tag i den där flyttstädningen/packningen ordentligt. Med massor av energi, sol utanför fönstret och bra musik i högtalarna ska det nog gå alldeles utmärkt tror jag. Klara, färdiga, städa!

The good life

De senaste dagarna har varit vansinnigt fina, både vädermässigt och i övrigt. I 23-29-gradig värme och strålande sol har jag/vi njutit av livet, och blandat upp det hela med lite plugg och lite gym. I går promenerade vi genom halva stan för att komma till Kelvingrove Park, där vi degade på picnicfilten i några timmar och blev bruna och fina.

I dag var jag och Ullis både hurtiga och kulturella, då vi promenerade de 4 soliga kilometrarna till Riverside Museum för att se på detta underverk. En vacker promenadväg dit och ett alldeles lagom stort, intressant museum gjorde utflykten underbar! På väg hem satte vi oss i skuggan (som sagt, 29 grader) på Bar Socials fina uteservering och njöt av lunch i form av antipasto för mig och caesarsallad för den andra damen.

Eftermiddagen gick åt franskplugg i solen samt andra skojigheter, och i skrivande stund är jag nyduschad efter en kämpig omgång på gymmet. I morgon är det dags för Tentan med stort T, men efter att ha diskuterat saken med Rachel och Hannah från gruppen så känner jag mig faktiskt ganska lugn. Men ni kan väl hålla en tumme eller två för mig i alla fall, för säkerhets skull liksom?

Man vet att det är dags att dra sig mot Sverige när man vaknar klockan tre på natten för att man är så vansinnigt sugen på Pågenlimpa, O'Boy, knäckebröd och jordgubbsfil.

Ça va!

Nu ska du se Malmö, att nu har du fått dig lite konkurrens här minsann! Det är förvisso inga 23 grader och sol vi har att skryta med, och än mindre 25, men det har trots allt varit lite varmt i Glasgow i dag! Lite varmt, men framförallt väldigt lite regnigt och väldigt lite blåsigt vilket alltid lättar upp stämningen en del.

Summan av kardemumman är att jag, efter gymmande (första gången på nästan två veckor, jag hittade knappt dit) och mathandlande, fått lite färg på min annars så lekbleka hy. Jag fyllde min termosmugg med kaffe, plockade med mig solglasögon och min underbara bok, och slog mig ner på en filt i gräset. Och njöt.

Resten av veckan ser inte heller ut att bli så himla dum, vilket nästan får mig att glömma min tråkiga tenta som går av stapeln på torsdag eftermiddag. Tänk vad lite fint väder kan göra för humöret!

Field trip

Från en huvudstad till en annan; i dag var det Edinburghs tur att njuta (?) av mitt sällskap! Jag och Åsa tog tåget tillsammans i förmiddags, och väl på plats mötte vi upp Ullis och hennes kompis Amanda (som bor och pluggar i Edinburgh). Vi laddade först upp på en restaurang med en fantastiskt god indisk buffé där jag hade kunnat äta hur mycket som helst. Och jag som inte ens gillar indiskt! Eller gör jag kanske det...? Vi behövde nämligen all energi vi kunde få, då dagens mål var Arthur's Seat. Det var en bit att gå, men med några vilopauser och en vattenflaska gick det bra även för mig. Utsikten vi sedan möttes av gjorde det värt varenda flåsning, och kamerorna gick varma hos oss allihop!

 

Och ja, som ni kanske kan se lyckades vi pricka in en alldeles underbar dag att åka iväg på! Det var förvisso inga 25 grader och sol som ni skryter så förfärligt om där borta i Sverige, men sol fick vi i alla fall!

Immunförsvar anropas

Host, Snörvel, Snyt och Aj har tagit över min kropp, som för övrigt verkar ha kastat allt vad immunförsvar heter överbord. Förra veckans sjukdomshistoria var tydligen inte tillräcklig, utan under måndagsnatten attackerades jag även av förkylningen från helvetet. Halsont och feber har vi redan hunnit gå igenom, och idag är det mer huvudvärk, öronvärk och en Niagarafallsnäsa som gör livet surt för mig. Smaksinnet har också gått och gömt sig, och jag kan säga att det var en intressant upplevelse att dricka morgonkaffet utan att känna minsta tillstymmelse till kaffesmak, haha!

Jag är förvisso enormt glad för att jag höll mig frisk över Londonresan, men det är ändå lite deprimerande att jag ska behöva vara halvdöd och sängliggandes även denna vecka... Jag som tyckte att jag var i så fin form för två veckor sedan! Nåja, det är inte så mycket jag kan göra åt saken, utan jag fortsätter att snyta mig, knapra SudaFed och drömma om nästa vecka då jag ska vara frisk som en nötkärna igen! Efter regn kommer solsken, och allt det där... Optimismen flödar!

MDP (varning för skryt)

Jag var ju lite (läs: mycket) arg, frustrerad och panikslagen där i slutet av mars, när grupparbetesrapporten skulle lämnas in och ingen annan än jag och Heather gjorde vad vi skulle. Jag har sällan varit så upprörd, stressad och chockad av andra människors dåliga beteende, och det hela slutade med att vi var tre personer som skrev ihop hela rapporten på 28 sidor. Ursprungstanken var att alla sju medlemmar skulle hjälpa till, men det var närmast ett naivt drömscenario.

En rapport skickades in till slut i alla fall, och jag tror aldrig att jag jobbat så hårt i hela mitt liv. Därför var det lite av ett hallelujah-moment att i dag logga in på MyPlace och läsa lärarnas kommentarer:

"This is an excellent report in many respects. It is extremely well and clearly written and is purposeful and coherent throughout. The plan is extremely well researched. The business idea is essentially a good one. The MR was generally well presented but it could have been fuller and included more charts. The discussion of marketing was very good but you need to be less general and set out a costed marketing plan. Overall, an excellent piece of work. Well done!"


Hårt jobb lönar sig tydligen, men jag skulle inte för mitt liv vilja göra om det!

"You find no man, at all intellectual, who is willing to leave London. No, when a man is tired of London, he is tired of life; for there is in London all that life can afford.”

Hur man bäst sammanfattar de senaste dagarna är för mig en gåta. Intensivt är bara förnamnet, och vi har hunnit med så otroligt mycket under vår London-vistelse att det framstår som fysiskt omöjligt såhär i efterhand. Allt har varit enormt lyckat i alla fall - när det gäller väder såväl som boende, resa och hotell.

Vi anlände till London kring tre på eftermiddagen, luskade reda på rätt tunnelbana och satte av mot hotellet som låg mellan Paddington Station och Hyde Park. Efter att ha checkat in och lastat av väskorna gav vi oss ut i solskenet och spenderade resten av eftermiddagen glassandes i Hyde Park. Middag åt vi på en stor restaurang runt hörnet från hotellet, och sedan flöt vi ut i vår underbara dubbelsäng och slötittade på en bra film.

Klockan 07.30 var vi igång igen, det blev mumsig hotellfrukost och sedan styrde vi kosan mot Piccadilly Circus, Regent och Oxford Street för shopping. Och shopping. Och shopping. Mycket framgångsrika var vi, men framåt 3-tiden kände vi oss färdiga och orkade inte brottas med fler spanjorer/italienare/asiater. Notting Hill blev därför nästa mål, och väl där promenerade vi i solen och njöt på ett italienskt café. Kvällen spenderades i och kring SoHo, där vi bland annat träffade Louise och drack underbart goda fläderdrinkar.

Söndagen hade sightseeing skrivet över hela sig, och under denna dag hann vi med såväl British Museum som Covent Garden, London Eye, Big Ben och ett andra besök i Notting Hill med marknaden på Portobello Road. Efter 8 timmar på gående/stående fot var vi rätt slutkörda, och sista middagen avnjöt vi på en pub en bit från hotellet.

Tåget till Glasgow gick inte förrän vid 15.30, så vi var uppe med tuppen och hann med Camden Town, Victoria & Albert Museum och Harrods innan det var dags att hämta upp väskorna, checka ut och styra mot tågstationen.

Inne på Harrods blev vi attackerade av ett par cupcakes som insisterade på att få följa med oss och förgylla tågresan hem. Så fick det också bli, och resan slutade precis lika fint som den börjat!

Lycka.

Den här London-resan alltså, den kommer alldeles lägligt. Operation Packning har påbörjats, och jag längtar så att jag håller på att spricka! Upptäckte dessutom nyss att Le Pain Quotidien - en lunchrestaurang som jag saknat massor ända sedan jag lämnade New York - finns på inte mindre än 21 ställen i den stora staden. Jag som inte trodde att det kunde bli bättre!

Euphoria.

Jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är mest sorgligt eller skönt att jag har kunnat vara sängliggandes i två dygn utan att egentligen ha missat någonting i mitt liv. Inget jobb som har blivit ogjort, inget skolarbete som fått stå åt sidan, inga möten som fått avbokas. Ingenting. Det är nog mest sorgligt tror jag, när jag tänker efter.

I vilket fall som helst så har jag haft gott om tid att återhämta mig från det oförskämda viruset som angrep mig i helgen, och förutom att jag äter lite mindre än vanligt, gymmar mindre och sover mer så är det den gamla vanliga Mikaelan som sitter här och sätter lite för många onödiga ord i lite för långa onödiga meningar.

Glömsk är hon också, den där Mikaelan. Hon har nämligen glömt att berätta den bästa nyheten av alla för sina kära bloggläsare: JAG SKA TILL LONDON. London, London, London. På fredag blir den berömda staden och jag ett, och klockan 10.41 tuffar tåget iväg från Glasgow Central. Ulrika tar jag med mig, och vi blir borta till måndag kväll. Här ska vi bo, och jag längtar ungefär lika mycket efter det som Reinfeldt längtar efter ett medel som förkortar pannor och påskyndar hårväxt. Jag lääängtar!

En fantastisk lördagkväll slutade i en inte fullt så fantastisk maginfluensa, mitt livs första faktiskt! Jag har alltid stoltserat med att jag minsann aldrig blir magsjuk, men den här gången fick jag alltså äta upp varenda liten stavelse av det påståendet. Synnerligen otrevligt.

I dag har jag dock kryat på mig riktigt ordentligt, kunnat äta som en nästan normal människa och drog till och med till med en lång dusch och lite lakansbyte såhär på kvällskvisten! Min förhoppning är alltså att en dags vila till ska räcka för att jag ska komma tillbaka på banan helt och hållet, och med tanke på dagens utveckling känns det hela mycket lovande...

Fina vänner & familj har ställt upp som vanligt, och utan dem hade det hela varit så väldigt mycket jobbigare. Jag tackar, bugar och lovar att hålla mig frisk framöver!

Några timmar senare...

Glasgows vädergudar verkar ha många ömma tår som kan bli trampade på, för det dröjde inte mer än två timmar efter att mitt ironiska, kanske en aning bittra inlägg publicerades innan vädret gjorde en helomvändning. Kulingen och molnen ersattes av strålande sol och 16-gradig värme, och detta hastiga skifte skedde precis lagom till att jag hunnit hem från gymmet och ut ur duschen. Det blev med andra ord en underbar eftermiddag i solen!

Gymmandet går bara bättre och bättre nuförtiden, och det känns faktiskt som att min kropp tackar mig lite för att jag a) sover mer än ordentligt b) undviker saker som godis, kakor, chips och läsk (fast det håller jag bara på till den 24 maj då jag skrivit min sista tenta - sen jäklar är jag värd lite choklad!) och c) faktiskt släpar mig till gymmet så ofta som jag gör nuförtiden (4 gånger per vecka är målet). Eller något. Bra känns det i alla fall!

Nu ska jag ta tillfället i akt och plocka fram min favorit-sommarkjol för att ha på mig under kvällens Garage-utgång. Tjingeling!

Men ja ä inte bitter!

Okej okej okej, jag har fattat att våren har hittat till Malmö, att ni har 20 grader varmt och att det är jääätteskönt att sola, äta ute och hänga vid stranden. Jag har fattat det nu, och jag är ju självklart jätteglad för er skull! Verkligen. Jätteglad. Speciellt när jag sitter här i Glasgow, som traditionsenligt nog bjuder på jämngråa himlar, duggregn och kulingvindar.

Nämnde jag att jag var glad för er skull? Verkligen. Glad.

-

Sitter och laddar upp för fransktenta 2 av 3 (jag ska hålla ett egetskrivet argumenterande tal, gulp) på bästa möjliga sätt; med kaffe, hallonyoghurt och nybakade fiberbullar. Mitt rum har fortfarande en medeltemperatur på ca 15 grader, men med lite raggsockar, ylletröjor och filtar löser sig det mesta. Wish me luck!

När det handlar om barn, har vi rätt att ta nåns parti?

Tack vare SVT Play kunde även jag se dokumentären "Livet efter Utöya", och blev då påmind om det här framträdandet på minnesstunden för snart ett år sedan. Skulle kunna vara det mest rörande jag någonsin sett på TV...

Dagens

Folk retar mig för att jag så ofta tar foto på mat, men jag förstår faktiskt inte alls vad de menar...

Kvällens bulgursallad med kyckling & fetaost

Efterrätt blir melon & päronbitar med keso till - en ny (och dessutom hälsosam) favorit! Resten av kvällen blir kanske lite mindre hälsosam då festligheter hos Åsa väntar, men jag ursäktar mig med att jag minsann både gymmat, städat och handlat i dag!

Prospects

Nu är nästa års kurser valda, och skulle ni råka vara intresserade så blir det följande för min del:

- Consumer Behaviour (5 av 5 på rolighetsskalan)
- Marketing Research (2 av 5 på rolighetsskalan)
- Essentials of International Marketing (4 av 5 på rolighetsskalan)
- Destination Position Management (4 av 5 på rolighetsskalan)
- Service Encounter Management (5 av 5 på rolighetsskalan)
- Management Development Programme (pest och pina förklätt till grupparbete, men den är tyvärr obligatorisk)

Just för tillfället är jag rätt trött på det där med att plugga, men om en månad eller två är jag förhoppningsvis lite mer optimistisk... Men först ska jag ha sommarlov!

Trassel

Man vet att man vaknat på fel sida när man till och med ställer sig och svär långa ramsor åt duschdraperiet för att "det inte sköter sig". Det kan bara gå uppåt härifrån!

Hej mitt vinterrum

Det verkar som att Strathclyde firar sommar lite i förtid, vilket säkert hade kunnat vara jättehärligt och fint på många sätt och vis. Dock inte när de bestämmer sig för att det är så mycket sommar att uppvärmning av de inte särskilt välisolerade lägenheterna är överflödigt. Det är 6 grader varmt (kallt!) ute. Det blåser. Mitt fönster släpper igenom mer luft än ett trasigt myggnät. Jag fryyyser!

Jag har aldrig sagt att jag är normal

Vad gör man om man är frustrerad, uttråkad och har för mycket häftmassa hemma?

Man tillverkar en fransk-vägg.

Pluggstatus:

Jag hatar franska.

Jag hatar fransk grammatik.

Jag hatar imperativ, konditionalis passé, relativa pronomen, 350 glosor och pluskvamperfekt.

Jag tror till och med att jag hatar fransmän lite, för att de jämt ska göra allt så komplicerat. Deras grammatikregler hade lika gärna kunnat lyda något i stil med "och här används den verbformen för alla verb, utom de som innehåller bokstaven A-K, de som är längre än 5 bokstäver  men kortare än 8, och de som används när du har blåa strumpor på dig och det regnar ute". (jag har blåa strumpor på mig, och det regnar ute).

Grrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr.

You live, you learn

Hur det ser ut när Mikaela pluggar franska? Tja, som när dagisbarnen har målarstund ungefär. Lite blått, lite rosa, och så lite grönt där emellan. Och så en glad gubbe och lite pedagogiska förklaringar här och där, för att göra saken ännu lite roligare (som att alla verbformerna inte var roliga nog som det är liksom)!

Klara, färdiga, plugga!

Hemkommen från gymmet för fjärde gången den här veckan (jo, lite stolt är jag faktiskt), och nu ska det pluggas franska så det smäller i knutarna. Gårdagen bjöd på en underbar kväll med tacos och The Garage, och får jag inte magmuskler av dagens gymmande så fick jag det i alla fall av gårdagens alla skratt!

Känn inte att jag prackar på er en massa bra Once-musik, inte alls då!

Unlimited

Hur jag har det? Jo tack, bara bra, synd att klaga och allt det där... Mindre uttråkad än för tre dagar sedan; mer uttråkad än för tre veckor sedan. Pluggar franska, planerar resor, umgås med folk, gymmar, och vältrar mig i fina filmer somtillexempel Once däremellan. Inte illa, inte illa alls!

För att den understimulerade Jack Russel-terriern Mikaela ska känna sig lite mindre understimulerad kommer här en liten inblick i hur dennes fina, nyss avslutade, påsklovet såg ut. Enjoy!

Hos Nette i fina Alperna

Utsiktsplats bland Kanderstegs berg

Kandersteg von oben

Swiss!

Jeanette med sin, hrm, diskreta vandrings-belöning

Vi åkte till Bern...

Vi smilade upp oss och blev fotograferade...

Back in Sweden blev det bland mycket annat underbara ridturer på underbar häst i underbart klimat

Boooring

Jag trodde väl aldrig att jag skulle säga det här i den här staden, men fy vad jag är uttråkad! Jag är uttråkad, och ändå är jag bara inne på dag två av femtiotvå som Icke Speciellt Upptagen Universitetsstudent. Inte för att jag är förvånad; jag anade att det skulle bli såhär. Inte heller är jag missnöjd - speciellt inte med tanke på att alternativen hade varit att skriva tentor i fem ämnen i stället för ett, eller att sitta i gamla Malmö och vara uttråkad. Då väljer jag tusen gånger hellre det här!

Men det är lite som Ullis påpekade; vi har blivit som pensionärer i förtid. Vi strävar och strävar efter att hitta något vettigt att göra varje dag, och gårdagens tur till affären kändes som en riktig utflykt! I dag har jag gjort ett prov i fransk hörförståelse, fikat med några tjejer från min franskklass och varit på en föreläsning om kommande år, men lik förbaskat var dagens aktiviteter slut vid 14-tiden. Skööönt, hade Mikaela för en månad sedan tyckt. Tråååkigt, tycker den mer nutida Mikaela.

Jag har visserligen en del franska att plugga på, men det har jag redan ägnat två timmar åt, kan det rätt bra, och första tentan är först om en vecka. Tränade gjorde jag i går kväll, och gymmet är det första som står på morgondagens att göra-lista.

Såatteee... Vi läser väl en stund till då då?

P.S: Vill återigen poängtera att jag inte är missnöjd eller klagar; för senast en vecka sedan skulle jag kunnat döda för att ha så mycket dötid (höhö) som jag har nu. Men just i dag, just nu, känner jag mig som en understimulerad Jack Russel-terrier. 

Här går det undan i svängarna vill jag lova, och sedan jag skrev sist har jag hunnit fira mitt påsklov ytterligare, packa mina väskor, leta upp ett flygplan, landa i Schweiz och tagit två snordyra tåg för att slutligen hamna här i Kandersteg mitt bland de schweizertyska Alperna. Vad som lockar med det här stället är ingen mindre än min mycket goda vän Jeanette, som är bosatt här sedan i december. Personligen har jag inte träffat henne sedan september månad, så vi har mycket att ta igen!

Nu ska vi ut och vandra i alpsolen, i morgon blir det en tur till Bern och på onsdag ska jag ut och flyga igen - denna gång till Sverige. Tjoho!

En stulen men ack så vacker bild på ovan nämnd dam från ovan nämnd plats