"After many requests, I have now uploaded a very exhaustive set of slides with a few potentially useful points to structure your revision. Read these, re-read them, read them once again, take what I have said in them very seriously and you might do well in the exam.
Think twice, then think twice again before emailing me with questions. If I get emails with any questions where the answer is contained in the slides, I will simply delete your email without replying."
Han är så vänlig, uppmuntrande och tillmötesgående min professor i hospitality...
Precis som de bra sakerna så har även de dåliga sakerna sitt slut, och för detta är jag evigt tacksam. Efter en kungligt värdelös skitonsdag kom en mindre värdelös torsdag och idag sitter jag här med en fullständigt fantastisk fredag! Solen skiner, förkylningen försvinner mer och mer för varje timme som går och ikväll ska jag och Maggie gå och se One Republics konsert på O2 Arena här i Glasgow. Fattar ni? One Republic! Konsert! Glasgow! Det kommer bli en extremt fin kväll, det känner jag ända ut i tåspetsarna!
Och inte tar det slut där inte; i morgon bitti sätter jag mig dessutom på ett tidigt morgontåg tillsammans med mina kära kära lägenhetskompanjoner, och tuffar upp/ner/hit/dit till Oban där vi ska bo på hotell och ha det fint över helgen. En voucher à la en natts boende med tvårättersmiddag och frukostbuffé på The Oban Caledonian Hotel har inhandlats för ynka 35 pund var, och är det inte bra så är det i alla fall billigt... Men vad bubblar jag om, självklart kommer det att vara bra! Om inte annat ser jag fram emot den 3 timmar långa tågresan genom den skotska naturen på samma sätt som ett barn ser fram emot julafton, så chanserna för att jag kommer att ha en underbar helg känns ganska stora.
Men nä hörni, nu har jag inte tid för er längre - jag har nämligen en viktig fotografering att springa iväg till! Basketlaget skall förevigas av skolans Sports Union, och efter att ha modellat lite ska vi fira det lyckade året med lunch på Glasgows bästa fish & chips-restaurang. För det vet väl alla, att just fish & chips är en absolut essentiell del av alla modellers diet?
24 april 2013
Uppdatering:
- Man kan också skynda sig iväg till ett möte med basketklubben för att upptäcka att man är den enda där, då de i sista sekund ändrat tiden. En lång, seg och ensam väntan på en öde bar blev det, precis vad jag kände för idag!
Efter detta - samt ett dåligt besked som egentligen skulle kunna vara ganska bra men inte känns så idag - gav jag upp, drog ett djupt andetag och konstaterade att idag helt enkelt var en skräpdag. Jag är nu obotligt negativ och pessimistisk för resten av dygnet och ber att få återkomma till livet först på fredag eller något. Det kommer att bli en bra dag!
Vill ni veta vad som kan hända om man är inne på dag 5 med Förkylningen Från Helvetet och ändå försöker leva ett normalt liv?
- Man kan glömma att ta med såväl pengar som kreditkort när man går till affären för att veckohandla - och upptäcka detta först när man halar fram plånboken och ska betala efter att ha packat alla varorna
- Man kan stressa till skolan och komma fram genomsvettig bara för att upptäcka att man missat hela föreläsningen då man tagit en timme fel på tiden
- Man kan spilla varmt kaffe i knät bara för att man råkar nysa med koppen i handen
- Man kan skvätta ut ovan nämnda kaffe över anteckningsblocket på grund av ren och skär trötthet klantighet
- Man kan få en hostattack mitt i den tysta avdelningen av biblioteket och därefter ha en orolig japan bakom ryggen som undrar hur man mår egentligen
- Man kan fundera på vad det är som flyter omkring i vattenflaskan, för att sekunden därpå inse att det är ens eget finger man ser på andra sidan av den genomskinliga flaskan.
- Man kan råka hoppa över två sidor i kurslitteraturen och först mot slutet av den handskrivna sammanfattningen inse att man missat ett helt avsnitt (det här störde den pedantiska delen av mitt sinne något alldeles vansinnigt. Oordning, usch och fy!)
Jo då, jag känner att jag borde ha stannat under täcket hela dagen idag!
Tjoho! Den är här! Våren har kommit! Ska jag vara bitter & butter så kan jag ju säga att det var ta mig f*n på tiden, men jag föredrar en lite mer genuint tacksam och lycklig ton. Alltså: Tjoho! Den är här!
Denna vårens ankomst firar jag högtidligt med hosta, halsont och härligt hes röst - som min chef blev väldigt avundsjuk på när hon hörde. Hon önskar tydligen att hon lät så alltid. Det gör inte jag. Nåväl, det är lite mainstream att klaga tycker jag och är istället tacksam för att jag åtminstone slipper feber och igenstoppad näsa. Samt att jag har balsam i form av te, mjölk och honung hemma.
Lite balsam för själen har jag också fått, i form av en hejdundrandes konsert med Strathclyde University Jazz Orchestra igår kväll. De var fantastiskt duktiga för att "bara" vara helt vanliga ingenjörs/business/matematik/politik/etcetera-studenter som lär, styr och sköter sig helt själva och dessutom bara varit igång i ett par månader! Jag lägger in två videoklipp med lite smakprov här nedan så får ni höra själva hur bra det var!
Idag var de igång igen, men denna gången nere på Buchanan Street där alla universitetets estetiska klubbar fick visa upp sig under några timmar. Jag stod i solen i en timme och lyssnade och fick på så vis även chans att höra skolans kör där bl.a. Linnea är med. De var också kanonduktiga på alla möjliga sätt och vis!
Nu blir det choklad, te, film och vila för hela slanten resten av kvällen vilket känns som ett klokt val om jag får säga det själv.
Hej på er!
17 april 2013
Efter en dag då regnet stått som spön i backen sedan väldigt tidigt i morse, har solen letat sig fram i precis lagom tid för min promenad mot Nicoles lägenhet där det blir middag tillsammans med henne, Nat och Becky. Det där jag skrev om i oktober - att tacka nej till eventuella middagsbjudningar för att undvika risken för pizza med haggis, blodpudding eller anklever på eller något annat lika horribelt - ignorerade jag alltså idag och hoppas på en trevlig (och smaklig) kväll på andra sidan floden!
Livet flyter på i övrigt, tentaplugget bearbetas sakta men säkert och den onda halsen har tagit sitt pick och pack och försvunnit nästan helt. Sommarlängtan är fortfarande stor, men jag tröstar mig med att det idag minsann är mindre än en månad kvar tills jag får finbesök här i stan - i form av Cajsa och Nette. Tjoho!
Om jag inte kände mig positiv och väl till mods innan så gör jag det i alla fall efter att ha lyssnat på nedanstående låt, författad och framförd av en av Sveriges stora stoltheter. Tentapluggandet flyter på som aldrig förr, träningen likaså och jag har haft en riktigt härlig helg med såväl sköna sovmorgnar och spännande fotbollsmatcher (Glasgow Rangers vs. Clyde FC) som roliga utekvällar och goda drinkar. Över natten har jag dock lagt mig till med en ond hals och lite allmän förkylnings-hängighet, men jag hoppas på att lite Echinaguard och ett par dagars tränings-uppehåll ska råda bot på det.
Jag ägnar stora delar av min lediga tid åt att drömma om sommaren och varmare tider vilket känns okristligt avlägset just nu. Min fritalienska solbränna börjar blekna så smått, min torra hud skriker efter D-vitamin igen och vår/sommarkläderna ligger i garderoben och skriker använd oss! Det är sannerligen en fin vinter vi har den här våren, men visst borde väl även vädergudarna skärpa till sig och bruka allvar snart?
Jahaja, så var det alltså back to basics igen. Jag befinner mig i det där sorgliga "efter semestern-stadiet"då allt invant känns ovant och livet i största allmänhet känns både grått och tråkigt. Blotta tanken på att jag för 48 timmar sedan satt på stranden och åt frukost i strålande solsken tillsammans med min fina familj gör mig galen, och att jag dessutom vaknade med en huvudvärk som heter duga ökade liksom inte direkt den där motivationen att kliva ur sängen. Upp kom jag dock, efter att ha gormat lite på mig själv, och det bar sedan iväg till gymmet där jag körde ett tungt, skönt och framförallt välbehövligt pass. Efter en (underbar) vecka med ost, vin, croissants och glass kände jag mig plufsigare än någonsin, så det var en tjej full av träningsmotivation och viljestyrka som traskade iväg mot Strathclyde University Gym.
Veckan vid Medelhavet var fantastisk på många vis, och livsnjutningen låg på topp. Dagarna var fyllda till brädden av roliga aktiviteter och händelser, men det blev också tid till att stanna upp, tänka efter och njuta av att verkligen inte ha ett enda litet måste att ta tag i. Inga uppsatser som skulle skrivas, ingen lägenhet som skulle städas, ingen kurslitteratur som skulle läsas och ingen mat som skulle lagas. Vi kunde bara vara, njuta av vårsolen som färgade våra näsor röda, andas ut och umgås som den oslagbara familj vi är. Det var fint för själen.
För ett par månader sedan hittade jag fram till en alldeles fantastisk liten blogg som jag helt har glömt bort att tipsa er om. Gamla Nyheter heter den, och skrivs av två unga tjejer som traskar omkring i Stockholm och intervjuar gamla människor om aktuella och mindre aktuella frågor. Vi bjuds på en stadig ström av både underhållande och småsorgliga citat, vilket kompletteras med fina bilder på fina gamla tanter och farbröder med livsglädjen i behåll. Jag älskar det! Några favoritcitat som jag kopierat och sparat i ett dokument:
Har du något råd som ungdomar kan ta med sig genom livet? "Skaffa en bra utbildning. Ta inte ut några sorger i förskott och lev så gott ni kan." - Stella, 81 år. Vad drömde du om att bli när du var liten? "Förmodligen att bli stor. Och jag vart jävligt stor, vet du!" - Bosse, 71 år. Vet du vad en cupcake är? "Nej, är det engelska då? Cake… Capricciosa. En cape som man hänger på axlarna?" - Sally, 82 år "Var det bättreförr? Ja!
Är det något speciellt som var bättre förr? Allt!
Vad är sämre nu? Allt!
Kan du ge något exempel? Allt!"
- Ingvar, 90 år.
Vet du vem Håkan Hellström är? Vad tycker du om honom?
"Hör man honom så hör man honom."
- Ingrid, 82 år. Om du fick göra ett nytt yrkesval, vad skulle det bli då?
"Polis kanske. Jag funderade på att bli det när jag var ung, men då såg poliserna så löjliga ut. De hade inte ens batong eller pistol. Jag var väldigt argsint då, ska ni veta. Men det är jag inte längre, för det orkar jag inte. Det får någon annan vara. Nej, men nu får ni köra på, så att ni får ihop fler gubbar och kärringar." - Bosse, 71 år.
I flera minuter har jag nu suttit här och klurat på hur jag bäst kan sammanfatta gårdagen, som enkelt kvalar in och snor åt sig en plats på listan över 2013:s hittills bästa dagar. Hästar, solsken, fart, fläng och adrenalinkickar är nog ganska bra adjektiv att börja med tror jag. Det var en fantastisk strandritt, helt enkelt!
Vi blev upplockade av Fergus som agerade samordnare och chaufför för det hela, och så åkte vi en timme österut mot Longniddry och Harelaw Equestrian Centre. Där väntade tre bastanta fyrhovade kamrater på oss, och kring lunch gav vi oss iväg mot stranden i sällskap av en guide som lotsade oss rätt. Hästarna var extremt väluppfostrade och lugna - tills vi kom fram till de vita stränderna det vill säga. Då jä*lar blev det liv i rutan, och jag vågar utan tvekan påstå att jag aldrig i hela mitt liv ridit så fort förut. Det där med att ryttaren ska ha kontroll över hästen kändes lite (mycket) overkligt, och det var med skräckblandad förtjusning som jag satt och log stort medan fartvinden skapade stora krokodiltårar som flög all världens väg över kinderna. Hej vad det gick!
Hjulbenta och glada hoppade vi av våra ädla springare två timmar senare och styrde kosan mot ännu ett stall, nämligen det där Fergus har häst tillsammans med sin mamma. Om det inte vore för att det var så förbannat kallt hade det varit helmysigt, men med förfrusna tår och skakande ben blev det bara halvmysigt den här gången. Ett riktigt härligt gäng människor och hästar fick vi möta i alla fall, men jag ska inte låtsas som att den varma duschen som väntade när vi kom hem inte var efterlängtad. Det var den!
Den fantastiska dagen avslutades med en fantastisk middag på Fergus arbetsplats - a.k.a TGI Friday's. Trött, proppmätt och fortfarande en gnutta genomfrusen kröp jag sedan i säng och drömde vackert om galopperande hästar och söndertrampade påskägg. (fråga inte om det där sista)
... och så kommer det där mailet där EasyJet snällt nog påminner om att "Mikaela, Nice is only 1 week away!". One week. En vecka. Sedan är jag där, mitt i allt det härliga. Som jag har längtat, och som jag längtar!
För ungefär tjugo minuter sedan blev det bestämt på riktigt: på fredag blir det ridning längs stränderna utanför Edinburgh - på precis samma ställe som visas på bilden - tillsammans med Fergus och Ullis. Helt fantastiskt ska det bli, jag kommer må så ruskigt jäkla bra!
Satt och letade referenser till min hospitality-uppsats och snubblade just över en rapport med titeln "Object permanence in the golden hamster". Inte riktigt det jag letade efter...
Trots min dödslängtan för två veckor sedan bestämde jag mig för att hänga med på ett spinningpass till såhär på lördagsmorgonen, bara för att se om det verkligen var så himla illa. Det var det. Nu var jag dock lite mer förberedd, det kändes roligare och spykänslorna var inte riktigt lika närvarande. Svetten forsade fortfarande, men den här gången var jag i alla fall beredd och jag kunde till och med stå riktigt normalt på benen efteråt. Då hörde jag plötsligt mig själv säga att jodå, det var väl en jättebra idé att hänga med även på nästa pass! Innan jag visste ordet av hade jag alltså låtit mig övertalas till att gå raka vägen till ner Body Conditioning-passet när spinningen var över, och det blev således dubbla träningspass med massor av fokus på ben, rygg och kondition. Behöver jag ens nämna att jag känner mig helt körd i kroppen nu? Körd, men väldigt nöjd och avslappnad!
Ikväll blir det dock dags för ännu mer benaktivitet, då jag klär upp mig till tänderna och går på basketklubbens ceilidh! Men först ska jag ligga i sängen och se film hela eftermiddagen för att röra så få kroppsdelar som möjligt. Sweet!
Det här marknadsföringsprojektet vi håller på med, det ska på vissa ställen innehålla lite sådana där jobbiga kamrater som visst kallas för siffror. Femmor och sexor och sjuor och åttor och sådär ska knytas samman, beräknas och redovisas som någon form av ekonomisk plan. Med tanke på att nedanstående bild stämmer skrämmande väl överens med min uppfattning av matte känner jag att det var en rätt bra idé att överlåta den rent finansiella biten av projektet till en annan gruppmedlem... Eller vad tror ni?
Det blir lite jobbigt när man inser att ens egen hjärnkapacitet inte räcker till för att skriva uppsatsen man måste skriva. Läraren som gjort uppsatsfrågan är smart smartare smartast, och själv känner jag mig mest dum dummare dummast. Hur ska jag kunna klämma fram något som är tillräckligt djupt, intelligent, grävande och analyserande för att göra en sån som honom nöjd?
Tja, varför är himlen blå? När dog Döda Havet? Var försvinner den vita färgen när snön smälter?
Why do all good things come to an end? undrar Nelly Furtado, och jag instämmer i hennes undran. Tiden med Johanna här på andra sidan Nordsjön var just en sådan där bra sak, som nu tyvärr tagit slut. Vid halv två i eftermiddags vinkade jag av henne vid flygbussen, och stannade själv kvar i min regngråa stad som nu känns lite extra regngrå och tom. Hennes besök blev dock precis så bra som vi hade hoppats på och har varit fyllt till brädden av livsnjutning!
I fredags tog vi oss ut till byn Balloch och Loch Lomond, vilket var helt fantastiskt. Med solen i ögonen orienterade vi oss fram till fantastiska Duck Bay Marina där vi åt en underbar lunch och njöt av en utsikt utan dess like. På vägen promenerade vi förbi två stora hagar där ett gäng klassiska Irish Cobs stod och glodde, och jag var lycklig som en femåring på julafton över att få klappa och kela lite med dessa pälsklädda varelser. Det finns få saker som kan få mig att må så bra!
Fredagskvällen bestod av italiensk tapas på Pesto vilket följdes av White Peach Margarita och Strawberry Caiprinha på All Bar One. Sedan somnade vi gott och vilade upp oss inför lördagen som stavades s-h-o-p-p-i-n-g! På kvällen blev det middag och bowling tillsammans med resten av lägenheten, och nu idag avslutade vi traditionsenligt med afternoon tea på Willow Tea Rooms.
Lite bilder från fredagens lyckade utflykt kommer här, och har ni tur bjuder jag på ytterligare några från de andra dagarna lite längre fram, när Johanna hunnit hem och delat med sig av sin kamerarulle.
Vet ni vad det är för dag idag? Det är dagen då det för första gången var ljust ute när jag promenerade till jobbet vid 06 i morse. Det är dagen då jag bröt mot traditionen och åt något annat än havregrynsgröt till frukost hemma - och överlevde. Det är också dagen då jag åt den äckligaste lunchen i mannaminne (tack för det, Radisson) och tröstade mig med en Ikea-kanelbulle när jag kom hem. Men, det är också dagen då ingen mindre än fröken Johanna Sjöholm kommer till stan - och det är minsann viktigare än alla grötfrukostar och ljusnande morgnar i världen! Min fina saknade vän kommer hit och stannar till på söndag, och det gör mig lyckligare än någonting annat just nu. Rackarns vad bra vi ska ha det!
Jag har ju glömt att berätta förra veckans största och bästa nyhet! Jag har bokat boende för nästa läsår! Efter mycket övervägande bestämde jag mig för att skiljas från en lite större del av mina kära pengar, för att den här gången satsa på ett riktigt toppenboende med ett riktigt toppenläge i en riktig toppenstad. Gallery Apartments blev det alltså, och jag kommer att bo granne med en av mina favoritrestauranger, 25 meter från bion, i samma hus som Sainsbury's, 50 meter från den stora busstationen och tvärs över gatan från ett köpcentrum. Feeling good!
Lördag, underbara lördag. Veckans bästa dag om ni frågar mig, och det faktum att jag sedan många år tillbaka bestämt mig för att (så gott det går) undvika att plugga på just lördagar gör den inte mindre helig. Så lite plugg som möjligt, så lite krav som möjligt och så mycket livskvalitet som möjligt, helt enkelt. Det är så det ska vara!
Det där med livskvaliteten kändes dock lite tveksamt vid 10.15 i morse, när jag för första gången i mitt liv satt bänkad på en spinningcykel och svettades som en gris medan instruktören gav mig glada tillrop och tyckte att jag skulle öka takten lite till. Själv kände jag mer för att sjunka ihop i en liten svettig hög där och då för att aldrig anstränga en benmuskel mer i hela mitt liv, men det verkade hon inte riktigt ta hänsyn till. "Kämpa på, öka takten, höj motståndet, snabbare kan ni, nu kör vi!" Jo men tjena...
På något mirakulöst vis kom jag ut ur salen levandes - dränkt i svett, knallröd i huvudet och med skakande muskler, men levandes. Efter en lång och mycket noggrann dusch börjar jag nu återkomma till livet känner jag, och om ungefär en timme ger jag mig iväg för att titta på när andra svettas i stället. Basketmatch tillsammans med Nat från basketlaget blir det, och det ska bli himla skoj att se på när någon spelar "på riktigt" liksom!
Ikväll är det melodifestival och pizza hos Saga som gäller, och efter det ska vi leta oss ut till favoritklubben the Garage är det tänkt. Håll tummarna för att mina benmuskler håller för lite dans också va!
Helgen började ju fint i fredags eftermiddag, och den blev minsann inte sämre efter det. På fredagskvällen såg jag Safe Haven på bio tillsammans med Ullis och Frida vilket var väldigt mysigt, och det var precis rätt sorts film för mig just då!
Hela lördagen ägnade jag åt mig själv och åt att ta tag i mitt liv på olika fronter igen efter två väldigt intensiva veckor då många saker fått stå åt sidan. Den här veckan känns det som att det lugnar ner sig lite igen, och jag har inte fasta planer för 10-12 timmar per dag på samma sätt som jag hade förra veckan och veckan innan dess. Skönt är bara förnamnet!
Den heliga "vilodagen" söndag rivstartade jag klockan 05.15 och så blev det jobba av fram till 15.30. Sedan for jag hem, läste och vilade mig en stund innan jag tog itu med min söndagsmiddag. Jag improviserade lite och bjöd på fried rice med paprika, lök, morot, lammfärs och så tzatziki till detta. Det blev faktiskt jättemumsigt, men det bästa var nog ändå semlorna jag gjorde till efterrätt (av Södervidinges släta bullar och Willys mandelmassa - allt influget från Sverige förra helgen)!!
Idag har jag ägnat mig åt gym, plugg, tvätt och städning - och jag är helt övertygad om att de högre makterna inte tyckte att jag skulle syssla med det där sistnämnda. Min fina lampa gick sönder när jag dammtorkade fönsterkarmen, tvättkrämen åkte i golvet när jag dammsög badrummet och jag slog lilltån i kylskåpet när jag dammsög i köket. Till på köpet blev jag superallergisk nu på kvällen, förmodligen på grund av allt damm som den här förbannade heltäckningsmattan drar åt sig och som så vackert rörs upp så fort man överhuvudtaget nämner ordet dammsugare. Grrr.
Imorgon ska jag och Åsa gå och titta på lägenheter inför nästa år, och om så bara en av dem har riktiga golv och inga förbaskade heltäckningsmattor tänker jag slå till - vad det än må kosta. Så det så!
Vet ni vad jag har gjort idag? Jag har gått till mataffären. Inte speciellt märkvärdigt kan tyckas, men om jag lägger till att jag gjorde detta iförd endast jeans, sneakers och tjocktröja slår jag vad om att ni blir lite mer imponerade. Ingen jacka, inga vantar, ingen halsduk och ingen mössa. När jag promenerade till jobbet vid 06 i morse var jag dock djupt inpackad i allt det där, men det var ju då. Nu är det nu. Ja, jag tror ta mig tusan att det blir vår i år också!
28 februari 2013
Nä men vad säger ni, lite sommar och sol på det här kanske?
De säger att tiden går fort när man har roligt, och kanske är det därför jag sitter här idag och undrar var i hela fridens namn lördag, söndag och måndag tog vägen. Var de här? Upplevde jag dem? Var de verkligen tre normallånga dygn, hela i sig själva, eller har jag blivit lurad? Min hjärna säger att det var max 24 timmar sedan jag gick för att möta upp mamma på Buchanan Bus Station, men det sunda förnuftet säger något helt annat. Det gick lite fort, bara. Men oj vad bra vi har haft det tillsammans!
Efter jobbet i lördags gick jag alltså mamma till mötes när hon kom in med flygbussen vid 16.30. Vi tog sedan in på vårt hotell, som överträffade våra förväntningar och var bättre än jättebra! Efter att jag proppat i mig en semla från Bellevuebageriet i Malmö som min helgalna mor smugglat med sig, gick vi ut för middag på Jamie Oliver's. Ricottaravioli med grillade bitar av pumpa och päron, valnötter och blåmögelostsås blev min paradrätt, och gud vad gott det var!
Söndagen bjöd på lite jobb för min del, sedan lunch och så shopping till tusen för både mig och mamma. Vi mjukade sedan upp oss lite genom att ta en simtur i hotellets pool, och jag utnyttjade även jacuzzin i en kvart eller två. Underbart! Efter detta var det dags att återvända till mitt jobb - men inte för att jobba. Middag i restaurangen blev det däremot, och de har en riktig finsmakarmeny får jag faktiskt säga. Förrätt för min del blev rapphöna med lökconfit, black pudding och karamelliserade kastanjer medan mamma åt getostbakelse med pocherat päron. Supergott båda delar, och oxfilén med rödvinssås som kom därefter gick inte heller av för hackor! Vi rullade rätt bra därifrån kan jag säga...
Igår var det Dagen med stort D - dagen då mamma fyllde 35. Finurlig som jag är såg jag till att room service kom upp med prosecco och jordgubbar på morgonen, och dagen blev bara bättre och bättre efter det. Med strålande sol och massor av vårtecken gav vi oss ut för en promenad i Glasgow Green, åt sedan salladslunch på Rose and Grant's och shoppade lite till innan det blev middag på Prezzo. En perfekt dag!
Men alla saker har ju som bekant sitt slut, och efter en gedigen hotellfrukost tillsammans med mor i morse vinkade jag av ovan nämnda person och traskade tillbaka till lägenheten, skolan och vardagslivet. Det känns lite tomt och trist i vanlig ordning, men det finns som tur är många roliga saker kvar att se fram emot under vårens gång. Vi i lägenheten bokade till exempel just en tur till Oban då Frida hittat en voucher som gav oss en natt i dubbelrum med tvårättersmiddag och frukost på hotell för endast 350 kr per person. Så himla mysigt det ska bli!
För ganska exakt två år sedan knäppte jag denna bilden på Cherry Blossom Festival i Washington DC. Underbara underbara vår!
.JPG)
.JPG)
.JPG)
.JPG)
.JPG)
.jpg)
