Det är tydligen ett svenskt-irländskt par som startat kalaset, och i måndags var jag där för att se vad de gick för. En bit Daim-kladdkaka och en kopp bryggkaffe slank ner i magen, medan en liter nyponsoppa slank ner i väskan och följde med hem till kylskåpet. En rykande varm kopp av denna produkt har förgyllt varenda kväll sedan dess kan jag säga!
Förutom detta går väl livet sin gilla gång här kan jag tycka, även om det tidvis känns helt omöjligt att jag ska lyckas ta mig fram till den där förbaskade examen i ett stycke. Gärna med bra betyg också. Men det går, det vet jag ju att det gör.
En oerhört motiverande tanke är den på Åsas och min stundande USA-resa, som vi köpte biljetter för härom veckan. Den 10 juni ger vi oss av till Los Angeles, och därifrån är det tänkt att vi ska masa oss upp i en cabriolet längs Highway 1 för att så småningom nå San Fransisco.
Cabriolet minsann, jahaja! tänker kanske ni och fnyser till lite grann. I så fall ber jag att få bemöta er fnysning med att citera författaren till nedan länkad artikel: "Normalt sett är jag inte en person som bryr mig mycket om bilar, men är det någon gång man ska testa åka cabriolet så är det väl på en roadtrip i Kalifornien. Körupplevelsen är ju trots allt halva grejen på en sådan här resa." Faktum är att det är ganska så exakt något sådant här vi har tänkt oss:
http://www.vagabond.se/artiklar/resmal/20120305/highway-1-med-bil-fran-los-angeles-till-san-francisco
Fnys fnys på dig du! Kan inte det här motivera oss och hålla lågan uppe under terminen så vet jag inte vad...
Nu ska jag återgå till att transkribera mina intervjuer för examensarbetet - tråkigare arbete får man leta efter! Men a student has to do what a student has to do...
Hej på er!

Hoppas ni håller bättre koll på var vägen tar vägen än vad Thelma & Louise gjorde.
SvaraRadera/Pp