Back to basics

Det är dags att kliva ut ur min rosaglittriga svenska lilla jullovs-bubbla, och om 3 timmar går flyget som ska ta mig tillbaka till verklighetens Glasgow. ”Blandade känslor” vore ett bra uttryck att beskriva situationen med, och det får vi nöja oss med för nu.

Hometown glory

Den stora röda resväskan rullade i väg med den lilla blonda flickan i släptåg, och några timmar senare stod de på dansk mark. Ytterligare en timme senare hade de korsat ännu ett hav tillsammans, och där var Sverige. Malmö. Hemma.

Här är jag alltså nu, och här tänkte jag förbli i ett par fem veckor eller så. Det går bra va?

3 dagar kvar

Förutom att jag är förbannat hungrig (ska snart gå och äta), att jag inte riktigt kan släppa taget om två skolämnen (det är de som håller fast mig, så det så) och att mitt rum kokar för att jag glömde stänga av elementet innan jag gick till biblioteket i morse, så är det en glad liten flicka som sitter med laptopen i knät och skriver just nu.

I tisdags morse firade vi Lucia genom att smaska lussekatter (mitt livs första, alldeles egna sats som jag gjorde från scratch), sörpla varm choklad och titta på ett inspelat Luciamorgon i mitt vardagsrum. Det var en ypperlig start på en ypperlig dag, som sedermera bjöd på trevliga överraskningar såsom höga marknadsföringsbetyg, solsken och julbord med min lägenhet.

I går var det dags för veckans andra och sista franskprov, och det i kombination med att HR-uppsatsen skickades in, MDP-rapporten laddades upp och det sista statistikprovet gjordes innebar att jag var helt klar med årets skoluppgifter. Firade gjorde jag genom att slappa sanslöst hela eftermiddagen, och sedan laga köttbullar, poppa popcorn och ha filmkväll med lägenheten.  

I dag har jag hängt på biblioteket för sista gången det här året (hoppas jag), för även om årets uppgifter är klara och inga föreläsningar återstår så har jag rätt mycket att plugga inför nästa termin. Så jag tog vara på dagen och började med det redan nu, men så fort jag sätter min fot på Formansgatan 8 ska jag be övriga familjemedlemmar att gömma mina skolböcker och inte ge mig dem förrän den 9 januari, då jag planerar att återuppta processen. Åker ju inte tillbaka hit förrän den 23, så det känns bra att jag kan ge mig två veckor att plugga på hemmaplan också!

Jag befarar att jag snart kommer att börja gnaga på datorskärmen av ren hunger, och därför lämnar jag min plats i bloggosfären för nu. I kväll blir det bio och myskväll med Ullis, och resterande dagar i den här trevliga staden ser ut att bli ungefär lika trevliga allihop.

Tjingeling!

13 december

Årets mysigaste morgon, årets mysigaste dag, under årets mysigaste månad. Glad Lucia!

Produktivitet, vad är det?

I dag har varit en såndär tröttsam dag då hjärnan och samvetet befunnit sig i konstant brottningsmatch och debatt. "Du måste!" säger samvetet. "Jag kan inte!" svarar hjärnan. "Men det är viktigt!" säger samvetet. "Jag orkar inte!" svarar hjärnan. "Men det är jätteviktigt!" säger samvetet. "Jag vill inte!" svarar hjärnan. Och så slåss de lite. Och tjafsar. Och slåss.


Min mentala nivå påminner om en femårings, och därför är jag smart nog att sluta skriva nu. Det blir nog inte bättre än såhär i dag är jag rädd, så jag plockar fram Håkan Nesser och kliver in i någon annans värld i stället.

Tomorrow is another day.

Fin fredag firas förträffligt

Tjoho vilken fin fredag det är i den här staden i dag! Solen skiner, folk är glada och gårdagens orkanliknande oväder ett minne blott. För min del blev det skola/plugg 10-16, och sedan mötte jag upp Ullis för en ordentlig julrunda på stan. Ytterligare tre julklappar kan strykas från min "att köpa-lista", och dessutom hann vi med en mysig långfika på Café Nero.

Nu är kvällens lax med pestosås på väg ner i magen, och under tiden ska jag svira om innan jag plockar upp min grekiska rumskompis och tar med henne till Fridas julfest. Today is a good day!

 

Oh joy!

Definitionen av en bra torsdagsmorgon:

- Jag vaknar, utvilad och nöjd efter 10 timmars oavbruten sömn.
- Jag tänder min julängel, drar på mig mina rosa, fluffiga raggsockar som jag fått av mormor (tack mormor, du förgyller indirekt mina morgnar!) och sätter mig vid skrivbordet för att skriva lite HR-uppsats.
- Allt flyter på, och på en timme hinner jag skriva mer än hälften (av kvaliteten 'good enough for Strathclyde')
- Jag går ut i det ovanligt välstädade köket, gör mig en skål havregrynsgröt med äpplen (jag börjar tröttna lite) och en god kopp hemma-latte.
- Jag tar med mig frukosten till mitt rum, kryper tillbaka ner i sängen och tittar på julkalendern medan jag äter.
- Jag tänker fler än en tanke i stil med tänk vad skönt det hade varit att få stanna i sängen i en timme till eller så.
- Jag öppnar skol-mailen, och överst i högen ligger ett mail från skolans administrationsavdelning med en fet rubrik som säger "University closed due to severe weather conditions. All lectures cancelled."
- I fantasin gör jag ett glädjeskutt, stänger igen datorn och kryper lite längre ner under täcket. Det är en bra torsdag.


P.S: De 'severe weather conditions' de pratar om innebär mer eller mindre kuling med vissa kastvindar i storm-styrka. Lite som en vanlig dag i Malmö, alltså. Ja jag säger då det, haur du sitt Malme haur du sitt varden!

Nybakade pepparkakor (ännu en eloge till tidigare nämnda blondiner!), Skavlan och SVT:s julkalender. En helt perfekt - och lite lagom svensk - fredagskväll i lugnets tecken!

My favourite time of year

Nu ska ni få se hur fint jag har det sedan jag julpyntat! Såhär fint har jag det sedan jag julpyntat:

Lilla stora fina julängeln

Lilla fina julbocken

Lilla stora fina julängeln och lilla fina julbocken tillsammans

Ljusslinga, 3 pund på IKEA

Jultomte, direktinflugen från Sverige

La totalité!

På västfronten mycket nytt

Det där om att "sämre kan man ha det!" fick jag äta upp, och vi kan väl bara säga som så att föräldra-helgen inte riktigt blev som någon någonsin planerat. I stället för Glasgow Green blev det Glasgow Royal Infirmary, och i stället för helg blev det långhelg. Mycket hände och mycket hände inte, men nu sitter jag i alla fall åter ensammen i mitt lilla rum och tittar på den fina adventsängeln som världens bästa föräldrar köpt & hängt upp åt mig. Ni ska snart få se för er själva hur mysigt jag har det såhär års!

Den här veckan kommer att stavas å-t-e-r-h-ä-m-t-n-i-n-g, och min fantastiska supporterklubb gör den processen så mycket enklare för mig. I går var Blondinerna med stort B över för en timmes snack, och i bagaget hade de såväl filmer och skivor som clementiner och hembakade bullar. Det gjorde min kväll, på alla sätt och vis!

Nu ska jag fortsätta titta på Harry Potter och le åt att det är första dagen på min favoritmånad i dag. Välkommen december!

Version 2.0

Höjden av lycka - den här gången utan ironi: Vaknar tidigt som tusan, utvilad även om jag inte borde vara det rent teoretiskt sett. Inser att det är fredag, inser att jag under gårdagen lyckats skriva klart både helvetes-rapporten och helvetes-uppsatsen som hängt över mig den senaste månaden, inser att jag bara har dagens franskprov kvar innan jag kan gå på helg. Med gott samvete. I sällskap av världens bästa föräldrar.

Sämre kan man ha det!

Oh crap

Höjden av lycka: Kommer hem från gymmet, slutkörd, svettig och med en ansiktsfärg som påminner lite om fyra kilo tomater och två flaskor ketchup. Ser fram emot en välbehövlig dusch, drar igång vattnet och hoppar in... Och ungefär där går brandlarmet.

I stället för den välbehövliga duschen jag tänkt mig blev det till att kasta sig ut ur badrummet, slänga på sig närmsta möjliga klädesplagg (i detta fall rosa pyjamasbyxor och orange t-shirt - jag har aldrig känt mig stiligare!) för att därefter stå och skallra tänder i stormen och ösregnet i en kvart eller två. Sedan fick vi äntligen komma in i värmen igen. Mitt humör var sådär.

Just hemkommen från en kvällspromenad med Ullis - en välbehövlig paus från skolböckernas djungel. När jag var på stan med Åsa förra helgen räknade jag ut att det var första gången jag lämnade skolans område på tio dagar, och efter den skrämmande insikten har jag satt som mål att lämna campus minst en gång per vecka - om så bara för en halvtimme. Annars lär jag väl kola lagom till jul, för det kan då rakt inte vara nyttigt att ha skolan med alla sina krav kretsandes runt sig dygnet runt. Nä, skärpning på den fronten blir det!

I helgen blir det extra enkelt att hålla efter det; då kommer nämligen världens bästa föräldrar hit! Tjoho vad det ska bli kul, det är precis vad jag behöver just nu! Måste dock plugga undan en hel del nu i veckan, och därför säger jag godnatt för i dag här borta. Väckarklockan ringer 06.30, och då blir det HR-plugg så att det ryker om det!

Sweet dreams!

Men den här gången genererade det i alla fall fniss i stället för självmordsbenägenhet...

... och så ännu ett citat från den omatalade föreläsaren: "I have never driven a car, and I will never do so either. I mean, someone could get killed. Or worse - I could get killed!"

So this is Christmas

Det ska börjas i tid... Och det gjordes det! I dag var det dags för den stora ljuständningsceremonin i stan, och efter 6 timmars plugg på biblioteket blev det en välbehövlig vinterpromenad ner till George Square för att titta på allt det fina. Vi avslutade med varm choklad på Starbucks, och det var sådär mysigt som det bara kan vara såhär i juletider . Det är bara att ge med sig folks; nu är det jul på min sida av Nordsjön i alla fall!

Time flies

"Tiden går fort när man har roligt" säger de, och det måste innebära att jag har haft väldigt roligt den här veckan. Stämmer inte sådär jättebra faktiskt (det kommer nog tyvärr aldrig att kännas särskilt roligt att plugga), men tiden har faktiskt gått undan i alla fall. Jag vet inte om jag ska se det som en bra eller dålig sak för att vara helt ärlig; insåg just att det är mindre än en månad kvar till jullovet och innan dess ska jag ha gjort en HR-uppsats, en marknadsförings-rapport, två franskprov, ett marknadsförings-prov, en franskuppsats och två presentationer. Well well, det går nog bra det med!

Helgen började vid 4-tiden i går eftermiddag, och jag och Ullis började friskt med en sväng till gymmet. Några kalorier fattigare släntrade vi sedan in hos Åsa (ja, vi duschade först alltså) där det bjöds på pizza. Sedan styrdes kosan mot bion där vi såg Breaking Dawn som var alldeles sanslöst bra faktiskt. Vi var alldeles lyriska allihop!

Just nu håller jag på att knåpa ihop kvällen med de olika alternativ den har att erbjuda. Siktet är i alla fall inställt på käraste Club 520, och jakten på passande sällskap är i gång. Wish me luck!

Decisive

På ett litet sätt skulle man faktiskt kunna säga att jag och Strathclyde firar tre år tillsammans i dag. Ja, det skulle man faktiskt, så nu säger jag det: Jag och Strathclyde tre år tillsammans i dag!

Det är ju tanken som räknas säger de, och i dag är det faktiskt exakt tre år sedan (jag har ett märkligt sinne för värdelösa detaljer) ett litet tanke-frö såddes i min hjärna. På förpackningen till fröet stod det "Plugga på universitetet i Glasgow kanske?", och det hamnade i min hjärna när jag snubblade över ovan nämnda skolas monter på Europaportens Saco-mässa.

Jag snubblade, jag lyssnade, jag tänkte. Sedan tänkte jag lite till. Traskade hem, berättade lite lagom exalterad för mina inte alls särskilt exalterade föräldrar att nu jäklar!, nu visste jag vad jag skulle göra med mitt liv efter gymnasiet. Skepticism är ett ord att beskriva reaktionen med; realism är väl en annan antar jag.

Jag brydde mig dock inte nämnvärt om detta, fröet fick stanna kvar i mig, och nu sitter jag alltså här, tre år senare. Som student på University of Strathclyde. I Glasgow. Tänka sig - ibland blir det faktiskt precis som man tänkt sig!

New Look

Tyckte det var dags med ett nytt, mindre höstigt och mer vintrigt tema här på lilla bloggen. Annars är allt som förut, utom att det numera även ligger ett gäng nybakade rågbullar i min frys. Vi börjar komma riktigt bra överens nu, jag och den där ugnen!

Bagpipes and drums

De här coola killarna promenerade vi förbi på Buchanan Street. Så kan man också göra!

A good afternoon

Hemma och vilar fötterna efter en jättemysig eftermiddag på stan med Åsa (där det för en gångs skull var hon som shoppade och inte jag) innan jag tar itu med kvällens äventyr. Det må vara för tidigt, men juldekorationerna blir bara fler och fler och jag tycks vara den enda i hela stan som uppskattar det. När de spelade Jingle Bells inne på Primark blev jag dock lite tokig, det är faktiskt för mycket till och med för mig! Mest synd tycker jag om personalen dock, som ska behöva stå ut med samma skiva i två månader nu...

Lite bilder från i dag:

Utsikt från campus

Del av Argyle Street

Finn en ren.

Finn en annan ren.

Är man riktigt modemedveten ser man minsann till att matcha sin fika också!

Annan del av Argyle Street

Se upp för dårarna

Sitter och läser Sydsvenskan så här på förmiddagskvisten och slås av en vilja att åka hem till lilla Malmö, samla ihop alla mina nära & kära och flytta dem till typ Borås eller något annat fredligt - där inte allt kretsar runt rån, misshandel och dödsskjutningar. Jag trodde att det var jag som hade flyttat till den sämre staden, men av Sydsvenskans flitiga rapportering att döma är det Malmöborna som ligger sämst till.

Någon rånad på Lugna gatan 20.30 på kvällen, en annan knivhotad vid Folkets Park kl 22, och en tredje nedslagen och misshandlad vid Kastanjegården. Och så lite dråpförsök och knivskärningar på det, så har vi en fullfjädrad kväll i Malmö!

Usch vad orolig jag blir för er därhemma om jag tillåter mig själv att tänka på saken tillräckligt länge. Vad säger ni, vore inte Borås ett trevligt ställe att bo på i stället? Eller varför inte Tranås? Alvesta? Säffle? Någonting som inte börjar på M och slutar på almö kan vi väl i alla fall komma överens om?

Okej?

I see no reason

"How is everyone getting on with their reports? Nearly finished, yes? If not I suggest you compute the number of days you have left and allow yourself some mild panic.

Michael"

Det är onödiga meddelanden som det här som får mig att vilja lobotomera min föreläsare i marknadsföring. Det finns inte ett uns av välvilja i människan, och hans största mål här i livet tycks vara att skrämma oss, stressa oss och få oss att bli självmordsbenägna - gärna allt på samma gång.


(Rapporten är på 3 sidor och ska vara inne den 30 november. Jag skrivit halva min, har en väl genomarbetad plan, och det finns ingen anledning i världen till någon slags panik. Och det kommer från mig!)

Dreaming of a white christmas...

Britterna är - om möjligt - ännu bättre än amerikanerna på att göra löjlig, värdelös TV. De är också - om möjligt - bättre än amerikanerna på att göra dålig, cheesy TV-reklam. Det finns egentligen inget jag tycker sämre om än just det sistnämnda, och ändå kan jag inte låta bli att ryckas med av följande reklamfilm från Marks & Spencer's;

Vad har hänt med mig? Har de fått över mig på sin mörka, fåniga sida där det mesta går ut på att allt ska framstå som perfekt och glansigt och alldeles fantastiskt bra? Kommer jag att bli en av dem som sitter inne och snyftar framför överdrivna dokumentärer där världen förändras på en dag och framför solskensreklamfilmerna (säg det snabbt 10 gånger) om Michael som tog sig ur sitt drogmissbruk och öppnade ett galleri?

Eller har jag helt enkelt förälskat mig i denna reklamfilm för att den är den första i julväg jag sett, och för att jag ser fram emot julen lika mycket som jag gör varje år (tänk femåring)? Mm, så är det nog. Hoppas jag. 18 dagar kvar till första advent hörni!

Fireworks

Oj vilken mysig kväll (och dag också, för den delen) vi hade i går! Jag hade rätt när jag gissade att vi skulle få trängas med resten av Glasgow, men eftersom "the green" är så enormt stort blev det aldrig jobbigt. Tvärtom var det en rikigt härlig känsla; jag kände mig liksom som en del av staden på riktigt - inte bara som en vilsen, svensk besökare.

Glasgow City Council hade inte sparat på krutet (bokstavligen talat) utan bjöd på helt fantastiska fyrverkerier som matchades exakt med låtar som Katy Perrys "Firework". Det har dock börjat bli riktigt kallt om kvällarna här borta, och i går frös jag om fötterna för första gången på säkert 8 månader. Dags att gräva fram de där raggsockarna jag packade med mig...

När fyrverkerierna var över och tårna frusit till is tog vi in på Bar Home som har blivit lite av ett favoritställe i sin ände av staden - främst på grund av sin coola interör och braiga musik. En kopp Baileys Coffee värmde gott och utgjorde ett alldeles utmärkt avslut på kvällen!

Början av fyrverkerierna...

...och så slutklämmen!

En bråkdel av Bar Home

Feeling way too damn good

De två stökiga(ste) rumskompisarna har flytt fältet och åkt hem till Edinburgh över helgen, och lugnet är ett faktum här i lägenheten. Det var så skönt, så obeskrivligt skönt, att få sova ut helt ostört i natt att jag nästan blir religiös. Hallelujah!

Det är en riktig lat lördag för mig här i dag, känns som att jag behöver det. Det mest produktiva jag gjort hittills är att väl planera ekonomin, och jag har snickrat ihop en budget som hade gjort självaste Ingvar Kamprad stolt. Avgör själva om det är bra eller dåligt! 

Snart blir det en dust med Henry the Hoover (se bild) samt dusch och matlagning, och ikväll ska vi trängas med resten av stans invånare på Glasgow Green. Man firar nämligen Bonfire Night här i dag (eller Guy Fawkes Night, eller Fireworks Night, eller vad du nu vill kalla det ), och det bjuds på såväl marknad och scenuppträdanden som storfyrverkeri. Allt anordnat av Staden med stort S. Ska bli jättekul!

Henry the Hoover tillhör den största familjen dammsugare här i Skottland,  och det finns en Henry  i varje hem. Han har även en syster som heter Hetty och hon fyller samma funktion.

...

Epilog: Festen tog slut ca 06.30 - en timme innan min väckarklocka skulle ringa. Det är ett rent mirakel att jag lyckats genomleva hela dagen med div. skolarbete utan att falla död ner till golvet, och nu blir det en välförtjänt power nap innan jag tar itu med fredagkvällen. Har en riktigt mysig och skön helg framför mig, och det dåliga humöret har jag lagt på hyllan för nu. Happy Friday!

Jo, nu ä jag faktiskt bitter.

Detta inlägg författas klockan 04.16 på natten, och jag skriver det enbart för att jag ska få komma hem och fira jul i år i stället för att sitta inlåst i en brittisk fängelscell åtalad för massmord.

En av mina (inte alltid så) kära rumskompisar har för 3250498 gången sedan jag kom hit bestämt sig för att om hon inte sover så behöver minsann ingen annan göra det heller. Efter att ha hängt sig på alla porttelefoner i hela huset (det är så tunna väggar att jag hör dem allihop) i ca 15 minuter (och då överdriver jag inte ens!!) blev hon insläppt av någon, och sedan var festen ett faktum. Musik på en ljudnivå som kan väcka en död, skrik, bråk och en jävla massa spring i korridoren. Klockan 03.30 på natten. Välkommen till James Goold B3.

I skrivande stund har festen pågått i ca 50 minuter, och den lär inte tystna på ett bra tag framöver. Jag har tappat bort en av mina öronproppar och har aldrig haft någon form av sömntabletter, så jag antar att jag har några trevliga, sömnlösa timmar framför mig. Tanken på att klockan ringer om ca 3 timmar och att jag då förväntas vara redo att ta itu med dagen och det berg av läxor och föreläsningar den innehåller får mig att må illa.

Om det här hade varit första gången något liknande hänt hade jag inte varit särskilt upprörd - lite roligt kan man ju få ha (även om det där med respekt alltid är trevligt). Dessvärre är det långt ifrån första natten jag ligger sömnlös på grund av mina rumskompisar, och jag kan räkna antalet hela nätters ostörd sömn i den här sängen på ena handens fingrar. På ena handens fingrar. Har dock, på något mirakulöst sätt, lyckats överleva hittills, men nu känns det faktiskt som att det får räcka.

Enligt universitetsreglerna ska det vara tyst till midnatt på vardagar, men regler är ju till för att brytas... Eller?

Nu orkar jag inte skriva mer, utan ska återgå till att stirra i taket medan jag försöker övertala mig själv om att det inte är en bra idé att gå ut och ha ihjäl hela bunten med hjälp av en brödkniv eller något.

Inte. Döda. Någon.
Bara. Andas. Djupt.
Måste. Försöka. Sova. Nu.

Plingelingelinge tåget går, ut i vida världen...

Jag funderar lite halvt på att utnyttja min långa hemmavistelse i jul och ge mig ut på en liten Sverige-turné i januari. Linköping, Stockholm och Karlstad står på önskelistan, och när jag läser saker som det här blir jag ännu lite mer övertygad om att det är en bra idé. Jag tror på er SJ! (tror jag)

Heaven

Likt en flaska vin har dagens dag bara blivit bättre och bättre ju mer tid som förflutit. Den började ganska surt och äckligt, men blev allt behagligare allteftersom den mognade. De första timmarna var fyllda av stress, trötthet och allmän förvirring, medan eftermiddagen bjudit på en koncentrationsförmåga utöver det vanliga och produktivitet jag länge saknat hos mig själv.

Nu ska jag inte glömma bort dagens höjdpunkt, och härmed utdelar jag en eloge till fröken Ulrika Romeling som generöst nog bjöd in till gofika på eftermiddagskvisten. Hennes kusin kom till stan, och i resväskan fanns såväl kladdkaka som vaniljbullar - allt hembakat av kära släktingar i Västerås (?). Ullis var snäll nog att dela med sig, och jag tänjer inte det minsta på sanningen när jag säger att det var det godaste jag ätit sedan jag lämnade Sverige!!

I nuläget har jag avslutat pluggverkstaden för idag och ska göra mig lite kvällsmat. Sedan blir det en lat kväll under mitt underbara duntäcke - den där Torbjörn Flygt har lyckats fånga mig riktigt bra med sin trevliga bok.

Go kväll!

Har fått lite klagomål på den senaste tidens tunna bloggskörd, men det råkar faktiskt vara så att jag haft viktigare saker för mig de senaste dagarna. Fredag-måndag hade jag finbesök här från Sverige i form av ett styck Gustav, och i går var jag tvungen att plugga som en idiot innan vi ställde till med Halloween-fest här i James Goold Flat B3. Jösses vad kul vi hade, och jag trivdes riktigt fint i rollen som Pippi Longstockings!

För här kommer Pippi Långstrump, ja här kommer faktiskt jag...