Om varje dag var som denna skulle jag vilja leva i tusen år.

Igår var en bra dag. En mycket bra dag. Från det att jag kom hem från gymmet vid 10 gick den bara från klarhet till klarhet, och oj så mycket livsnjutning!

Vi körde i ca 50 minuter för att komma till den lilla lilla byn Balmaha som ligger på den östra sidan av Loch Lomond. Därifrån vandrade vi sedan en kort men intensiv - och jäkligt stenig - tur på ca 2,5 timmar upp på Conic Hill där vi möttes av en helt fantastisk utsikt över den stora sjön (Storbritanniens största faktiskt) omgiven av berg och dalar.

När vi kom ner igen satte vi oss i gräset och åt vår medhavda lunch, samtidigt som vi njöt av de 17 graderna och den strålande solen som värmde gott. Efter tupplur och glass i gräset körde vi in till stan igen, där det efter dusch och ombyte blev drinkar och middag bland alla lätt grisskära studenter i Ashton Lane. Kvällen avslutades sedan i soffan framför Toy Story (den krävde lagom mycket hjärnaktivitet) och jag somnade sådär gott som man bara gör efter en dag full av frisk luft, motion och god mat. Livet.