Vilodag schmilodag

Efter en lång dag som gått helt i gymmets och jobbets tecken checkar jag och mina muskler ut för kvällen med följande låt i öronen.

God natt!

Veckans bästa dag.

Idag har jag en sådan där dag då mitt enda mål är att må bra. Jag har inga ambitioner, ingen att göra-lista, inga fasta tider att hålla och ingen som drar i mig på något håll. Inte ens gymmet ropar efter mig, då vi redan dejtat fem gånger den här veckan. Idag ska jag bara göra vad jag vill, när jag vill och hur jag vill. Det enda som eventuellt skulle kunna räknas som ett krav är att laga mat, men där har jag redan planerat för laxfilé med sötpotatisklyftor och pestosås samt vin som blev över från förra helgen. Fint ska det vara!

Loch Lomond för ungefär ett år sedan

Eftersom att till och med självaste fröken Cajsa erkänner att jag, genom mitt förra Twin Atlantic-klipp, "officiellt räddat den där förbannade dialekten" så kör vi ett till tycker jag. Lyssna och njut, speciellt på deras uttal av "about"! Mmm...

Twin Atlantic

Nämen hörni, lite Glasgow-rock såhär på måndagseftermiddagen kan väl aldrig sitta fel? Det är en ganska charmig dialekt att sjunga på faktiskt, den där Glasgow-dialekten. Riktigt charmig, till och med.

Dagens insikt: Människor som beter sig som idioter, ber om ursäkt för att de beter sig som idioter för att sedan fortsätta bete sig som idioter är den värsta sortens människor.

Ja kvinnan i rum 734, jag syftar på dig. Just dig. Grrr.

MVH

Jobbat över till efter midnatt och trött på servicebranschen och alla de tokstollar den förser mitt liv med.

"I jiggle, therefore I am."

Somliga marknadsförings-idéer är lite bättre än andra. Just följande klipp tycker jag är ett exempel på the best of the best, och bakgrundsidén är om möjligt ännu bättre. Det framkom nyligen i en studie att kvinnor i Storbritannien överlag vill vara mer aktiva, men att de inte vågar. Den främsta anledningen till detta är att de känner sig osäkra, obekväma och rädda för att bli dömda för sina kroppar och sitt utseende. 

I ett försök att förändra detta har Sport England nu startar en kampanj, och följande film kan skymtas i pauserna på en av de största TV-kanalerna här: 

"Unlike typical fitness ads, the film features women who do not conform to the usual stereotypes. The ad rises in tempo and intensity, with increasingly active and sweaty women getting into their chosen sport."

Bra va?

Puppy love

Om jag säger att jag ska spendera min onsdagskväll tillsammans med den här killen - hur avundsjuka blir ni då?

Frank är en 9 veckor gammal Fransk Bulldog/Amstaff som flyttade in hos min vän Michelle för ungefär en vecka sedan, och i kväll ska vi alltså bli introducerade. Jag längtar så att jag kunde dö.

Out of the blue.

"Istället ska jag njuta av att det för en gångs skull är riktigt lugnt på samtliga fronter och att varken skolan, jobbet eller resten av livet stressar mig just nu."

Jahaja, tjena ja! I ungefär 15 timmar till fick jag njuta av den känslan, sedan trillade det in ett mail från min oerhört ombytliga handledare för examensarbetet. Efter att inte ha hört från människan på snart två månader skriver han plötsligt ett mail - klockan 03.24 i natt - där han säger att han förväntar sig att jag är klar med ett nytt kapitel nästa onsdag, alltså om mindre än två veckor. Hej och hå, tack för den oerhörda framförhållningen och förvarningen!

Nu råkar det vara så att jag ligger rätt bra till i tiden i alla fall, så vansinnigt svårt blir det inte att hinna med, men bara själva grejen stör mig så otroligt mycket... Jag mailade liksom människan själv för drygt tre veckor sedan och frågade lite om vad som förväntades av oss framöver, men då hörde jag inte ett knyst om saken. Och nu kommer det här, lite pang poff tjohejsan sådär, för att använda ett formellt uttryck.

Nåja, jag får försöka se det som något positivt och låta pressen förvandlas till motivation istället för stress. Heja mig!

Om jag någon gång sitter och känner mig lite asocial och tråkig sådär som man kan göra ibland så ska jag påminna mig själv om veckan som just gått. De två höjdpunkterna var torsdag - när jag var på konferens för The Hospitality Industry Trust of Scotland och nätverkade en massa i timmarna nio - och lördag, när jag hade stämt träff med olika kompisar för både frukost, lunch, fika och middag. Kalori-intaget var ju inte direkt lågt under någon av dagarna kan jag villigt erkänna, men så som jag babblade på brände jag nog en del genom att använda käkmusklerna i alla fall.

Idag har jag därför haft en välbehövlig ensam-dag då mitt enda sociala utbyte har bestått i småsnack med Becky och Hannah samt Skype med mamma och pappa. Annars har det varit jag, laptopen, boken och kaffekoppen mest hela dagen. Så. Skönt.

Trots detta är jag peppad inför en ny vecka som kommer att bjuda på lite lagom mycket aktivitet sådär. Det är jättelugnt på jobbet vilket innebär att jag endast jobbade två pass förra veckan och att jag bara har ett planerat för den här veckan, men det gör mig faktiskt ingenting. Istället ska jag njuta av att det för en gångs skull är riktigt lugnt på samtliga fronter och att varken skolan, jobbet eller resten av livet stressar mig just nu.

A Swedish Affär

Mycket svensk njutning har det blivit på senaste, och som om det inte räckte med fisksoppa och Skogaholmslimpa med Bregott ombord på M/T Ternvåg i tisdags förra veckan så slog caféet "Swedish Affär" upp portarna här i Glasgow i lördags. Förutom att jag är lite tjurig på dem för att de stal min och Fridas Plan B - att starta ett svenskt café i Glasgow ifall alla våra andra planer gick åt pipsvängen - så är en hel lokal fylld med svenska delikatesser av alla de slag ett alldeles underbart litet tillägg till livsnjutningen här i Glasgow. Kanelbullar, Delicato-bollar, prinsesstårta, nyponsoppa, knäckebröd, bryggkaffe, svenskt godis och Ekströms chokladpudding är bara början.

Det är tydligen ett svenskt-irländskt par som startat kalaset, och i måndags var jag där för att se vad de gick för. En bit Daim-kladdkaka och en kopp bryggkaffe slank ner i magen, medan en liter nyponsoppa slank ner i väskan och följde med hem till kylskåpet. En rykande varm kopp av denna produkt har förgyllt varenda kväll sedan dess kan jag säga!

Förutom detta går väl livet sin gilla gång här kan jag tycka, även om det tidvis känns helt omöjligt att jag ska lyckas ta mig fram till den där förbaskade examen i ett stycke. Gärna med bra betyg också. Men det går, det vet jag ju att det gör.

En oerhört motiverande tanke är den på Åsas och min stundande USA-resa, som vi köpte biljetter för härom veckan. Den 10 juni ger vi oss av till Los Angeles, och därifrån är det tänkt att vi ska masa oss upp i en cabriolet längs Highway 1 för att så småningom nå San Fransisco.

Cabriolet minsann, jahaja! tänker kanske ni och fnyser till lite grann. I så fall ber jag att få bemöta er fnysning med att citera författaren till nedan länkad artikel: "Normalt sett är jag inte en person som bryr mig mycket om bilar, men är det någon gång man ska testa åka cabriolet så är det väl på en roadtrip i Kalifornien. Körupplevelsen är ju trots allt halva grejen på en sådan här resa." Faktum är att det är ganska så exakt något sådant här vi har tänkt oss:

http://www.vagabond.se/artiklar/resmal/20120305/highway-1-med-bil-fran-los-angeles-till-san-francisco

Fnys fnys på dig du! Kan inte det här motivera oss och hålla lågan uppe under terminen så vet jag inte vad...

Nu ska jag återgå till att transkribera mina intervjuer för examensarbetet - tråkigare arbete får man leta efter! Men a student has to do what a student has to do...

Hej på er!

Twisted logic