Det jag gillar allra minst med hur den här veckan har varit är hur det har fått mig att bete mig. Istället för mitt vanliga bubbliga, positiva jag så har jag varit som en envis, tjurig sjuåring. Lägg till lite sömnbrist på detta, så har ni sambodrömmen Mikaela.
Jag vet inte, jag är bara ingen fena på att hantera stora mängder stress och press under en längre tidsperiod (läs: mer än två dygn), och när livet dessutom motarbetar en på andra sätt samtidigt blir det svårt att hålla lågan uppe. Stackars Sami har fått stå ut med allt från vredesutbrott till tårar till klagomål och tjat och gnat - en del på en ganska så intensiv nivå. Å andra sidan har jag köpt julklappar till honom i samma vända, men det vet ju inte han... Det får nog bli pannkaksfrukost imorgon som ursäkt för besväret, för när till och med jag känner att jag varit jobbig så är det nog rätt illa.
Nåväl, efter att ha rundat av arbetsveckan med att tappa en kopp kaffe så att det rann ut kaffe i, på, runt och under micron (snälla fråga inte vad kaffet gjorde nära micron) så gav jag mig av till gymmet för att göra av med lite frustration. Det hjälpte kan jag säga, och i skrivande stund sitter jag uppkrupen i soffan med ett för veckan ovanligt gott humör.
Jag satsar alla mina kort på en lyckad helg med mycket tid för återhämtning, och om saker och ting går som det ska (jag avstår från att fälla en spydig kommentar här) kommer det att bli just en sådan. Den enda fasta planen jag har är en födelsedagsfest imorgon kväll, men utöver detta och de ständigt återkommande hushållssysslorna är helgen alldeles min att göra vad jag vill med.
Jag tror att jag ska släpa med mig Sami till en julmarknad för lokala designers på söndag, och på samma gång få till lite julklappsshopping. Och så blir det nog till att baka ett gäng pepparkaksmuffins, så att lussekatterna jag gjorde i veckan (en av de få saker som faktiskt blev precis som den skulle) kan få lite sällskap i frysen!
Nu ska jag bara skryta med lite bilder av våra juldekorationer, och så lovar jag att gå och lägga mig sedan. Men först: TADAAAAAA!
