A happy birthday.

Blogg-kreativiteten ökar inte med åldern får jag tyvärr rapportera, för alla formuleringar som kommer upp i mitt huvud just nu låter bara platta och tråkiga. Kanske är det min 21-åriga hjärna som börjar känna sig lite gammal och trött? Nåväl, platt och tråkigt eller ej - nu följer en summering av min alldeles egna Glasgow-födelsedag!

Mina kära flat mates väckte mig med skönsång, paket och te på sängen. En korg full av härligheter från The Body Shop fick jag av dem, och mamma & pappa hade utan att jag märkte det stuvat ner ett paket med en kanonfin sjal i min resväska. Av Jakob fick jag en elektronisk present i form av helårsprenumeration på Spotify Premium, så nu ska här spelas musik i varje hörn!

Efter lite segande, telefonerande och läsande i sängen skärpte vi till oss och styrde mot Willow Tea Rooms för att fylla magarna med smörgåsar, scones, shortbreads och te. Proppmätta och nöjda rullade vi därifrån för en liten runda på stan. Födelsedagsgrisen köpte mest saker (läs: julklappar) till andra, men ett par tumvantar och en film fick det också bli. 

La grande finale blev Fridas söndagsmiddag i form av grönpepparkyckling och världens (och då menar jag vääärldens!) godaste jordgubbs-panna cotta-paj. Om jag blev mätt efter afternoon tea är det inget emot vad jag var efter den måltiden...Turligt nog fick jag snart tankarna på annat håll och spenderade en timme på Skype med Johanna. Det var minsann inte dumt det!

Som att dagen inte redan varit bra nog förgyllde jag den just ännu lite mera för mig själv, genom att kamma hem en biljett till Emeli Sandés konsert här i Glasgow den 6 november. Den var egentligen slutsåld, så gissa om jag blev lycklig jag hittade en ensam och övergiven stackars biljett?! Det var en fin avslutning på en fin dag, och jag går och lägger mig som en lycklig och längtansfull 21-åring.

Love today

Det är en glad namnsdagstjej som sitter uppkrupen med en kopp te och funderar på livet idag. Det är mycket nytt som händer i livet just nu, och det är egentligen precis så jag vill ha det. Jag saknar fortfarande att kunna åka ut till stallet och mocka skit lite då och då, men i övrigt ser den kommande terminen ut att ha all potential för att bli riktigt bra! Det är bara den där skolan som ska klaras av också, men det tar jag som det kommer.

Igår var det fredag och idag är det lördag, världsomstörtande nog. Fredagskvällen spenderades först på en bar med några tjejer från basketlaget (satt mellan en norska och en nigeran, snacka om skillnader), deras flat mates och mina flat mates. Underbara personer hela högen! Sedan fortsatte jag, mina blondiner och Linnea till käraste ABC där det i vanlig ordning var indie night och spelades en faslig massa bra musik.

Min sista dag som 20-åring (imorgon blir jag visst gammal phaw rhiktitt) är solig, och lunch på The Counting House, lite plugg samt bio ikväll står på schemat. It's gonna be a good one!

Allt flyter

De där 45 minuternas formulärifyllande bland stövelklädda vakter i en snobbig lobby lönade sig tydligen, för jag blev nyss uppringd och kallad till intervju. Tjoho!

Det man inte har i längden får man ha i minspelet!

Nu ger jag mig iväg till min första basketträning och är egentligen ganska nervös och sådär, men jag tänkte att om jag möter alla motståndare med den här attidtyden så kanske de flyttar sig när jag kommer skvättandes?

Lille skutt

Ännu en solig dag i Glasgow har fått sin början, och jag börjar nästan undra om jag hamnade på rätt flyg till rätt stad den där tisdagen. Av de 9 dagar jag varit här har 6 stycken varit soliga - förvisso med kyliga vindar och regnblöta nätter - men ändå. 66 % solsken, det händer bara inte i Glasgow! Å andra sidan hade de sin regnigaste sommar på 154 år i somras, så jag håller alla tummar och tår för att det regnat färdigt för i år (vem försöker jag lura?)!

I skrivande stund spenderar jag min håltimme på biblioteket och funderar på om man kan ta sig en power nap utan att någon märker det. I går var jag ute med tjejer och killar från skolans basketlag som jag aldrig träffat förut (ett rent mirakel att jag lyckades hitta rätt människor egentligen), och jag kan glatt meddela att de var underbara personer hela bunten. Schyssta, omtänksamma, glada och hjälpsamma. Serbiska, spanska, tyska och norska. Och så lite skottar och engelsmän, såklart.

Många av er sitter förmodligen och vrider er av skratt just nu, när ni försöker föreställa er lilla mig på en basketplan (det var i alla fall vad både pappa och Åsa gjorde när jag förkunnade att jag tänkte testa en karriär som basketspelare). I så fall kan ni sluta med det nu, för faktum är att jag med mina få centimeter över havsytan inte ens var näst kortast av lagmedlemmarna igår! Om man är kort bör man alltså bosätta sig i Glasgow, för här är allt över 165 cm att betrakta som långt. Ikväll har vi i alla fall vår första träning som lag, och jag längtar!

Huvud, axlar knä och tår

Igår körde jag första passet på gymmet sedan jag kom hit, då jag ändå hade 2 timmar att slå ihjäl innan nästa föreläsning. Vi kan väl bara utvärdera saken som så att jag idag har träningsvärk. Under fötterna.

Back to business

Imorgon börjar skolan på allvar, och jag känner mig som att jag blivit kastad 14 år bakåt i tiden till skolstarten 1998. Ängslig som en liten skolflicka är jag, och jag känner redan nu att det kan bli kämpigt att somna ikväll. Nervösa känslor som säger att jag aaaldrig kommer att klara av ett år till trängs med förväntansfulla känslor som säger att allt kommer bli mycket bättre det här året och att "Service Encounter" kan bli den roligaste kursen jag någonsin läst.

Vi kan väl bara hålla tummarna allihopa för att de förväntansfulla känslorna får rätt i slutändan?

?

Om man har en schemalagd föreläsning med titeln "The Joy of Queuing", borde man börja bli orolig då?

Good times

Om man bortser från smutsiga fönster anno 2007 är lägenheten som sagt riktigt fin, och jag är så glad över att ha flyttat hit! Detta firade vi i går kväll med en hejdundrande inflyttningsfest, och jag har inte haft så roligt på en hemmafest på väldigt, väldigt länge. Det blev alltså oerhört lyckat, det tror jag att vi alla fyra kan skriva under på!

Nu kommer det lite bilder från den omtalade lägenheten, så håll i er!

Vårt hus. Vi bor i hörnet där de två byggnadsdelarna möts, i den vitmålade delen  och på tredje våningen.

Min mysiga sänghörna med filt från mamma & pappa, överkast från IKEA och kuddar från Primark.

Soon to be plugg-hörna.

Den fina väggdekorationen som jag köpte på IKEA. Stiligt va? 

Utsikten från Åsas fönster (som är mycket renare än mitt, hmpf!) när vi hade dubbel-regnbåge häromdagen!

Kök

Vardagsrum

Kreativa Frida sprider lite extra kärlek i köket. En sådan här vill du väl ha pappa?

Den här bilden kräver en lite längre beskrivning tror jag visst... Vi ska alla turas om  att laga en lite finare söndagsmiddag till varandra, med varmrätt och dessert, under vilken vi även passar på att ha lite "lägenhetsmöte". Miss Bigfoot = Ulrika, Miss Middlelegs = Frida, Wee One = jag och Eggcatcher = Åsa. 

Tvätta? Fönster?

Utsikten från mitt rum är faktiskt helt okej och sådär, särskilt på en solig dag som denna...

 Ja, det lilla jag ser av den i alla fall. Det där med att tvätta fönster kanske är ett svenskt påhitt?

Gymma? Jag?

Om någon undrar vad jag hade för mig i natt så tror jag att det händelsevis skulle kunna vara så att jag var och tävlade i VM i tyngdlyftning.

Det var i alla fall så det kändes när jag vaknade, snustorr i munnen och med en oförklarlig träningsvärk i nacke, axlar, armar och rygg. Vad hände här?

Fab Friday

Efter lite funderingar fram och tillbaka har jag kommit fram till att det nog kunde vara ganska trevligt med ett litet deltidsjobb även här i Glasgow, och därför var det jag som traskade runt i stan med en hög CV:n i handen i eftermiddags. Jag nöjde mig med att gå in på två stora hotell än så länge, och med tanke på att det kändes rätt lovande på båda ställena idag är jag mer än nöjd och låter saken vila i en vecka eller två.

Radisson är väl det ställe jag har störst chans på teoretiskt sett eftersom jag redan jobbat/jobbar inom samma kedja, men å andra sidan var det en smått skräckinjagande upplevelse bara att göra ansökan... Hela stället osar av lyx och stil, och det första som mötte mig när jag gick in i den enorma lobbyn var två vakter i hatt och stövlar som undrade vad jag hade där att göra (typ). Detta följdes av 45 minuters formulär-ifyllande där jag bland annat fick svara på vad mina mål med livet var, vilka skolor jag gått på och vilka kvalifikationer jag fick ut av det, vad adress och telefonnummer till mina fyra senaste arbestgivare var (tack gode gud för Google på mobilen!) samt vad jag hade haft för lön på mina fyra senaste arbetsplatser. Mirakulöst nog lyckades jag förstå och knåpa ihop svar på alla frågor, men jag får erkänna att jag var lite skakis när jag gick därifrån...

Nu är det alltså bara att hålla tummarna som gäller, och så får vi väl se var det hela slutar helt enkelt. I övrigt har jag haft en lite lagom händelserikt liv sedan sist. IKEA-turen blev med än lyckad (bilder på mitt boende kommer snart), efterföljdes av en tacosmiddag och sedan var jag och Frida på Jelly Baby för ett kärt klubb-återseende. I morgon ska vi ha inflyttningsfest vilket ska bli himla kul, så ikväll är vi hemma alla fyra. Personligen tänkte jag passa på att se Pearl Harbor för första gången i mitt liv, och det faktum att Frida bakat hallon/vanlij-cup cakes försämrar inte situationen.


Kram på er!

Waiting on the world to change

Mitt liv är lite som internetanslutningen i den nya lägenheten just nu - lite upp och ner, fram och tillbaka, hit och dit. Allt går väldigt snabbt och smärtfritt för det mesta, men ibland stannar det upp, går lite långsammare och lämnar rum för eftertanke.

Under dagen har jag i alla fall lyckats få lite ordning på mitt nya hem (som för övrigt är väldigt fint, fräscht och mysigt!), men det var ju fasligt vad mycket prylar jag lyckades trycka ner i de där flyttlådorna i maj. Jag hittar många saker som jag inte saknat, men jag saknar tyvärr även en del saker som jag inte hittat. Min höstjacka till exempel, hur i hela fridens namn hamnade den i Sverige?! Och var har min favorit-hoodie tagit vägen? Och vem har käkat upp min adapter?

Sånt gör mig lite trött faktiskt, och det gör även förkylningen som jag tror är påväg in i min kropp. Hals & huvud värker och jag har känt mig lite allmänt vissen sådär sedan ungefär ett dygn tillbaka. Med tanke på att pappa blev förkyld i torsdags, att Jakob hängde på och blev förkyld i söndags och att Åsa var förkyld när jag kom hit igår vore det inte ett dugg märkligt om jag också blev drabbad. Inte märkligt, men förbenat tråkigt!

Jag är i alla fall hemma och tar det lugnt ikväll, efter en dag som påbörjades på Sports Fair där jag stod med ett gäng från skolans ridklubb och raggade upp (eller attackerade, take your pick) nytt folk som ville göra oss sällskap i år. Det blev mycket snack men även lite verkstad, och jag är nöjd med min insats!

Nu blir det läsmys och sedan läggdags (pensionärstidigt, jag vet), för imorgon gör vi IKEA osäkert!

The start of something new

Viktigt meddelande:

Kiltarna, kossorna och korridorerna är påväg back in business, och en glad blondin boardar snart flyget med destination Glasgow. Resväskan à 20.37 kg är fullpackad med skor, regnjacka, gummistövlar, Blå Bands kantarellsoppa och andra nödvändigheter här i livet. Jag är med andra ord redo för ett nytt läsår i Skottland med nya utmaningar, nya lägenhetskompanjoner (thank God) och nya fina upplevelser. Nu kör vi!