Jo det är såhär va, att jag har blivit med heltidsjobb. Jag har gått in i rollen som kontorsråtta. Med pendling, lunchlåda, månadskort på tåget och hela köret. Jag tuffar tåg ut till kontoret vid åtta-snåret varje morgon, jag sitter och skriver om kläder och returer och skor och kurirer och gud vet vad i åtta timmar, och sedan tuffar jag tåg hemåt igen.
Ibland hoppar jag av på centralen och går till gymmet, ibland hoppar jag av på centralen och deltar i diverse sociala aktiviteter, och ibland gör jag som idag. Hoppar av på min lilla station här i Partick, köper middag på Morrisons och går hem till min älskade lilla lägenhet som nyligen berikats med ett matbord. Oj, vad jag trivs.
Planeringsnörden i mig älskar detta inrutade, dessa rutiner, denna balans. Efter att ha varit lite löst flytande nybakad student utan några arbetstider alls, och sedan lite löst flytande universitetsstudent med vilka arbetstider jag ville, och så lite löst flytande timanställd med i princip vilka arbetstider som helst, så är jag fruktansvärt nöjd med denna fullkomliga stabilitet som kallas Måndag Till Fredag, Nio Till Fem. Toppen!
När jag inte är inrutad på det där viset roar jag mig med diverse höstiga saker som långkok, Halloween-firande och höstpromenader. Jag fick en helt underbar långpromenad i parken med Jess och Rosie i söndags, vilken avslutades med söndagsstek à la Samis mamma. En hel del tjusiga bilder tog jag (på promenaden alltså, inte Samis mamma) med min nya telefon och med dem tänker jag lämna er för den här gången. Sängen kallar och den enda tid jag har att passa imorgon är 16.30 då tåget går till Edinburgh, där det blir fajitaskväll med baskettjejerna. Fram tills dess tänkte jag sova, läsa och lata mig.
Because I'm worth it.
God natt!
Åh, alltså Mikaela. Kan inte vänta tills jag kommer på besök och kan gå promender med dig :)
SvaraRaderaAah, äntligen ett inlägg, som Ralf Edström brukade säga.
SvaraRaderaLängtat efter dem nästan lika mycket som du längtat efter mina kommentarer!
Keep them coming!
/Pp