17 juni 2017

Samer och köttbullar

Jag började dagen med att vara bitter över att jag inte befinner mig vid Lago di Como, där käraste Sami spenderar sin helg. Jo, han hade den dåliga smaken att åka dit med sin mamma och syster istället för med mig. Mutter mutter.

Ett par timmar senare sprack dock det tillsynes ogenomträngliga molntäcket upp här i Glasgow, och jag kunde byta ut avundsjukan mot lite semesterkänslor i min egen stad. Det var jag och en glass på en filt i parken med boken i högsta hugg, och återigen påmindes jag om hur otroligt lyckligt lottade vi var som hittade den här lägenheten. Att kunna sitta inomhus, se solen komma fram och inom 10 minuter befinna sig på en filt i stans finaste park - det är banne mig inte illa det.

Vi firade för övrigt ett år med vår lägenhet förra helgen, och tillika ett år som sambos. Jag ser det som en ren bedrift att vi varken haft ihjäl varandra eller bränt upp stället ännu, även om det var nära den där gången då Sami med lite för mycket självförtroende skulle testa att flambera något för första gången. Nåja, vi fick ju bevis på att brandvarnaren fungerade i alla fall.

Hur trevligt det än är att ha lägenheten för mig själv i ett par dagar ska det bli lika trevligt att få hem honom igen. Det händer så mycket märkliga saker med mig när jag lämnas ensam för länge. Jag blir väldigt intresserad av väldigt otippade saker - såsom samernas roll i det svenska samhället till exempel, vilket jag just ägnat en timme åt att läsa om. Jag börjar måla i målarböcker. Jag organiserar kaffekapslarna till espressomaskinen enligt färg. Jag äter frukost till middag. Jag går och lägger mig före tio på kvällen. Ni hör ju själva, ingen ordning alls!

Jag tror helt enkelt att jag blir lite uttråkad, sådär när det inte finns någon att prata med under dygnets alla timmar. Detta trots att jag under dagarna har hunnit med lunch med Michelle, drinkar med gamla Radisson-kollegor, Skype med Åsa och brunch med Becky & Hannah. Däremellan har jag pratat av mig med kollegor och gym-bekanta. Hur överlevde jag ens när jag bodde ensam på Apsley Street? Vem pratade jag med hela tiden?

Hepp, nu ska jag äta köttbullar och dricka vin! Ytterligare ett otippat tilltag!




1 kommentar:

  1. Men samernas roll i det svenska samhället är faktiskt väldigt intressant! (fast å andra sidan bor jag ensam på heltid, så det påverkar väl, hehehehe)

    SvaraRadera