Either you love them, or you just don't understand them

Efter en vecka med rejäla doser av både häst, hund och katt så kan jag konstatera att det här med att djur främjar vårt välmående är en av de mest sanna sanningar som finns. Jag vet inte hur många glädjerus de små (och stora) fyrbenta kamraterna har gett mig på senaste, men det var i alla fall tillräckligt många för att övertyga mig om att jag måste börja introducera djur i min vardag lite mer på allvar igen. Med tanke på att jag den senaste veckan hittat en potentiell medryttarhäst, suttit valpvakt i tre dagar och betalat de sista riksdalerna för en kattunge känns det som att jag är på rätt spår.

I skrivande stund trängs jag med hunden Barley i soffans mysigaste hörn, där hon snarkar medan jag får lite jobb gjort. I kväll hämtas hon upp av sin familj, och jag och Sami kan istället fokusera på att packa och komma i ordning inför morgondagens resa till York. Samis bästa vän Craig ska gifta sig där nere i krokarna, och en härlig långhelg med såväl bröllop som boende på lyxhotell väntar. Det ska bli underbart! (och ja, en av de sakerna jag ser mest fram emot är hotellfrukosten. Jag menar, ni känner väl mig?)

När vi kommer hem från York börjar nedräkningen till Caturday, alltså följande lördag då lille Cheenu flyttar hem till oss. Vi längtar som ett barn längtar efter sommarlov, och jag tycker att det ska bli spännande att ha ett husdjur som faktiskt bor med oss. Det blir liksom lite skillnad från häst och ute-kanin, vilket är de enda djur jag haft hittills...

Sedan känns det som att september kommer att gå i en väldig fart, den också. Både Sverige, Millport och Nerja ska besökas. Jag får ofta frågan om jag någonsin inte är på väg någonstans, och jag erkänner villigt att svaret på den frågan är "nej". Det verkar tråkigt, tycker jag!