Misery business

Har jag nämnt hur illa jag tycker om grupparbete? Jag tror inte jag gjorde det så mycket förra året va? (ironin flödar)

Jag har för fjärde gången sedan jag började på University of Strathclyde Business School mailat en ansvarig lärare om ett grupparbete som inte fungerar, och för fjärde gången har jag fått ett lamt svar utan tillstymmelse till stöd eller hjälp tillbaka. "You are expected to encourage and support one another"... "As collaboration is key, every group member will receive the same grade"..."Group work should be seen as a learning process where you can benefit from strengthening you interpersonal skills"...

Väldigt lätt för honom att säga; det är inte han som försöker skriva en 3000 ord lång uppsats tillsammans med tre personer varav två är engelskspråkigt handikappade utbytesstudenter som är här bara för att de kan, och som aldrig tycks ha  hört talas om att backa upp information med faktiska akademiska källor. Eftersom att vi i gruppen trodde att vi kunde lita på varandra valde vi att leta upp källor tillsammans som en grupp och sedan dela upp stora delar av skrivningen individuellt då det skulle ta en väldig tid ifall fyra personer skulle sitta och skriva ner alla orden tillsammans. Källorna vi letade fram är dock inte använda för fem öre av hälften av gruppen, och 60% av uppsatsen är körd tack vare dem. Det verkar som att jag får välja mellan att skriva om allt själv och att lära två personer hur man skriver en uppsats - helst inom loppet av tre dagar eftersom det är då skräpet ska lämnas in.

Ett exempel på stycke som en av utbytesstudenterna författat:

"Let us say green. Green means cool. And calm and natural. If you make packaging a dark green, it is a colour both men and women would not mind buying.

The product should be on eye-level shelving. This is where consumers notice most products. The higher on the shelf the better quality this is how consumers think in their subconscious. But not so high consumers cannot see the product."

Såhär pågår det alltså i ungefär två sidor, och en enda källa (en Internetsida till på köpet) är vad människan lyckas klämma fram. Sen återstår ungefär 14 påståenden som också behöver backas upp med bra källor, men det verkar hon inte ha insett.

Jag är väldigt väldigt upprörd just nu, och bara tanken på att jag och den tredje gruppmedlemmen som faktiskt anstränger oss ska få samma betyg som de andra två får mig att vilja skrika. Framförallt är jag j-vligt trött på att skolan kastar grupparbete efter grupparbete efter oss och totalt ignorerar det faktum att vi säger ifrån och talar om att det inte fungerar. "Nämen det är väl klart att det måste fungera, för det ska det ju göra i det verkliga livet! Seså, sluta gnälla nu!"

Nej, det fungerar inte; det fungerar inte att lägga 40 % av ett betyg på ett grupparbete och sedan vägra att hjälpa till när eleverna bevisligen behöver hjälp. Det fungerar inte att slumpvis para ihop fyra människor och sedan förvänta sig att de ska klara av allting precis lika bra allihopa, när hälften av gruppmedlemmarna är här för ett halvår för skojs skull och den andra hälften är här för fyra år för att de faktiskt vill lära sig något och komma någon vart med sin utbildning. Att University of Strathclyde inte fattat det vid det här laget kan jag inte förstå, och jag blir så fruktansvärt frustrerad av att veta att jag tydligen står totalt maktlös inför det här.