Påminn mig om att aldrig med kalla Vita Häxan för just Vita Häxan. Det må stämma i många fall, och hon skrämmer fortfarande strumporna av både mig och alla andra inom avdelningen ibland, men jag tror faktiskt att jag har hittat fram till det där hjärtat som concierge Ben garanterade mig fanns där under min första vecka på hotellet för ganska exakt två år sedan.

Idag kallade hon nämligen in mig på sitt kontor, och istället för att gorma på mig för något misstag jag gjort så ville hon bara prata med mig om lördagens mardrömspass och kolla så att jag var okej. Hon sa att det varit den värsta dagen någonsin på hotellet även för henne, att ingen ska behöva ta så mycket skit som jag/vi fick göra under den dagen och att hon verkligen mådde dåligt över att jag hade fått ta emot så mycket skäll och klagomål från arga gäster utan att någonting egentligen var mitt fel. Hon hade en lång utläggning om att det här var mitt deltidsjobb, att de ville att jag skulle tycka det var roligt att gå till jobbet, att de tycker att jag är fantastiskt duktig på det jag gör och verkligen uppskattar mig som anställd.

Hon la helt enkelt flera minuter av sin tid på att kolla så att jag inte mådde dåligt efter lördagens pärs, på att tala om hur mycket de värdesätter mig och på att förklara att de "värsta" gästerna från i lördags blivit uppringda av högsta chefen och var glada och nöjda igen. Gud så mycket bättre allt känns nu, och gud vilken oväntat snäll människa hon kan vara!

Nu längtar jag till mitt nästa arbetspass istället för att gräma mig för det - trots att det är på lördag med samma tider som den gångna helgen. Men det kan helt enkelt inte bli lika katastrofalt igen, det kan det inte!