Jahaja, tjena ja! I ungefär 15 timmar till fick jag njuta av den känslan, sedan trillade det in ett mail från min oerhört ombytliga handledare för examensarbetet. Efter att inte ha hört från människan på snart två månader skriver han plötsligt ett mail - klockan 03.24 i natt - där han säger att han förväntar sig att jag är klar med ett nytt kapitel nästa onsdag, alltså om mindre än två veckor. Hej och hå, tack för den oerhörda framförhållningen och förvarningen!
Nu råkar det vara så att jag ligger rätt bra till i tiden i alla fall, så vansinnigt svårt blir det inte att hinna med, men bara själva grejen stör mig så otroligt mycket... Jag mailade liksom människan själv för drygt tre veckor sedan och frågade lite om vad som förväntades av oss framöver, men då hörde jag inte ett knyst om saken. Och nu kommer det här, lite pang poff tjohejsan sådär, för att använda ett formellt uttryck.
Nåja, jag får försöka se det som något positivt och låta pressen förvandlas till motivation istället för stress. Heja mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar