London calling

På ett tåg genom lilla landet England författas detta blogginlägg. I riktig SJ-anda är vi 40 minuter sena pga signalfel, men det gör inte så mycket när man är en blond liten tös med en långhelg i London framför sig. Vad som däremot gör något är gubbgänget som just klev på och som förpestar min tysta kupé med sitt tjatter. Läskunniga verkar de inte vara, och på grund av tidigare nämnda attribut känner jag inte riktigt att jag har så mycket pondus ifall jag nu skulle få för mig att säga ifrån... Nåja, det är nog bara bra att jag inte sitter och sover alltför mycket!

I dagarna tre ska Ullis och jag fara runt och göra stan osäker med promenadskor och plånböcker i högsta hugg. Mina enda måsten är - föga förvånande - mat-relaterade, så vad annat fröken Romeling kan tänkas ha planerat för oss vet jag icke. På lördag kväll ska vi gå på Royal Albert Hall och se en visning av Titanic där symfoniorkestern spelar musiken live, men det är ungefär så långt jag är uppdaterad på våra planer. Jag är i alla fall helt med på allt som slutar med "... och sedan äter vi".

Hej!