Hej och hå, nu är jag framme! Tiden som passerat sedan ankomsten kan mätas till både 16 dagar och 16 timmar, beroende på hur man ser det. Det är ju bara 16 timmar rent praktiskt sett, men det känns snarare som dagar. Nästa gång jag har en sådan där dag då jag inte få något vettigt gjort ska jag tänka tillbaka på det gånga dygnet då jag uträttat saker så att det räcker för en hel mellanstadieklass.
Jag skulle ljuga om jag sa att jag börjar komma i ordning, men en liten gnutta mindre förvirrad än i går är jag i alla fall. Å andra sidan har jag hittat nya saker att vara förvirrad över (säger man så?), så det jämnar liksom ut sig. Jag har fått nycklar till min lägenhet i alla fall, skaffat mig mat för dagen och hämtat upp mitt passeringskort, så helt lost in translation är jag inte. Lite translation har dock varit nödvändigt, och två av mina rumskompisar pratar så bred skotska att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta.
Alla mina rumskompisar är förresten infödda skottar, men om jag förstått saken rätt anländer en grekisk tjej i kväll. Kan bli skönt med någon som är åtminstone nästan lika förvirrad och språkligt handikappad som jag. Då kommer vi att vara 5 tjejer som bor i korridoren och delar på ett stort kök samt ett vardagsrum med soffor, TV etc. Mitt rum är litet men ändå alldeles lagom stort (ca 25 kvm) och förhållandevis fräscht. Heltäckningsmattor är ju alltid heltäckningsmattor, men sängen är skön och badrummet jättefint, så det duger!
Magen kurrar och det är dags att laga mat för första gången sedan jag kom hit (om man inte räknar med morgonens havregrynsgröt). Pasta med tomat och tonfisk står på menyn, låter det inte lockande?
Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar