Dreaming of a white christmas...

Britterna är - om möjligt - ännu bättre än amerikanerna på att göra löjlig, värdelös TV. De är också - om möjligt - bättre än amerikanerna på att göra dålig, cheesy TV-reklam. Det finns egentligen inget jag tycker sämre om än just det sistnämnda, och ändå kan jag inte låta bli att ryckas med av följande reklamfilm från Marks & Spencer's;

Vad har hänt med mig? Har de fått över mig på sin mörka, fåniga sida där det mesta går ut på att allt ska framstå som perfekt och glansigt och alldeles fantastiskt bra? Kommer jag att bli en av dem som sitter inne och snyftar framför överdrivna dokumentärer där världen förändras på en dag och framför solskensreklamfilmerna (säg det snabbt 10 gånger) om Michael som tog sig ur sitt drogmissbruk och öppnade ett galleri?

Eller har jag helt enkelt förälskat mig i denna reklamfilm för att den är den första i julväg jag sett, och för att jag ser fram emot julen lika mycket som jag gör varje år (tänk femåring)? Mm, så är det nog. Hoppas jag. 18 dagar kvar till första advent hörni!