Jag är inte död, det bara verkar så.

Det är lite körigt just nu, som man säger. Åsa har varit på besök, skolan har dragit igång på allvar, jobbet kallar både här och där och så var det ju det där med att sova, äta och andas också. Jag kommer snart ikapp mig själv dock, och då blir det skriva av vill jag lova! Den som väntar på något gott väntar alltid för länge...