10 mars 2014

I not know English that well.

Jag har en fransk kille i min marknadsföringsgrupp i år, och tanken är att vi ska försöka skriva en rapport tillsammans. Detta kompliceras dock av det faktum att den stackars (?) killen har åkt hit utan engelskakunskaper, utan någon som ser till att han förstår och klarar av att genomföra studierna och utan något som helst stöd från hans universitet i Frankrike. Han har valt att åka hit, universitetet i Frankrike har sagt  okej och Strathclyde har tagit emot honom med öppna armar - men det var aldrig någon som reflekterade över att han kanske inte kan språket tillräckligt väl.

Istället sitter han nu med på våra gruppmöten, nickar glatt på fel ställe och svarar "ja" på frågor som kräver helt andra svar. Både jag och de andra i gruppen pratar så långsamt, förenklat och tydligt vi bara kan, och har vi tur så sjunker ungefär hälften av budskapet in. Den andra hälften försvinner någonstans i glappet mellan våra språkkunskaper och hans brist på desamma. Detta leder till att han skriver fel saker med fel källor och på fel sätt. Han refererar till företaget som "she" hela texten igenom. Han skriver saker som "I think there is good option for company that she will practice well". "Flybe cannot put in place price too expensive, because after Customer's expectations will generally higher." "She is remain to stay cheap".

Han har inte skrivit om hälften av sakerna han har blivit ombedd att skriva om - och jag har en sorglig känsla av att det är för att han helt enkelt inte förstått vad vi har sagt/skrivit till honom. I stället är det vi andra som får försöka hålla masken, säga "bra jobbat" för att sedan gå in och skriva om hela avsnittet. Lögn och båg och extra arbete för alla - men vi har inte hjärta att säga till varken killen eller läraren hur värdelös han råkar vara i just det här fallet.

Jag vet inte vad som har hänt, hur personen kunde bli hitskickad för att läsa på universitetet eller hur han klarar av ens det dagliga livet i det här landet - det måste vara så otroligt svårt när man inte behärskar språket. Hur har hans skola i Frankrike tänkt? Hur har Strathclyde tänkt? Hur har han själv tänkt? Har någon ens tänkt överhuvudtaget, eller tyckte de bara att det var väl skoj för honom att åka till Skottland?

Det är sorgligt, frustrerande och fascinerande på samma gång - att det kan få bli såhär och att ingen hittills reflekterat över att det eventuellt skulle kunna bli lite jobbigt för en icke engelskspråkig person att hänga med i tredje årets universitetskurser i ett engelskspråkigt land. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men jag är i alla fall tacksam för att jag har tid den här terminen och utan vidare kan göra även herr fransmans jobb utan att gå på knäna. Här ska inga betyg sänkas på grund av bristande språkkunskaper minsann, det tänker jag se till!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar